Nu längtar jag efter solsken. Den här bilden är från en solig dag ett annat år.

(Jag har klantat till  dagens inlägg och har antagligen mer än en bild och rubrik, hade för bråttom, typiskt mig.)

Hej igen! Ännu en dag med snöfall, trots att jag sagt till flera gånger, att det räcker nu. Vädergudarna bryr sig inte nämnvärt om mina order, de kör på som de vill, tyvärr. Tur att jag skottade även i går annars hade det blivit för tungt för mig att ha allt kvar i dag. På YR fick jag reda på att det skulle sluta klockan 12 i Bellvik och så duktiga de är att "spå" väder", mycket bättre än vad jag gör. Prick klockan 12 slutade det snöa och då gick jag ut och skottade. Men, YR säger också att det ska börja om i kväll och snöa under natten. Ja, det är ju ingen mening att jag säger ifrån eftersom jag ignoreras.

Nu är klockan 15.45, det är 3,6 grader kallt och helt tät himmel.

I dag ett litet tag såg jag skymten av solen, men bara skymten och sedan var den borta helt igen.

Jag har flyttat veckostädningen från torsdag till i dag den här veckan efterom jag får främmande i morron. Det ska bli trevligt att ha någon att prata med en dag. Det är ju inte alla dagar som här förs ett samtal, i så fall får jag prata med mig själv övriga dagar. I och för sig skulle jag väl få de svar jag ville ha, men det skulle bli något enahanda att prata och svara sig själv, så det avstår jag.

Dagens namn är: Erika, det har funnits en Christina Erika, född 1835. Det var min mors mormor. En kvinnlig hjälte enligt mig som födde 17 barn. Alla barn levde ut sina liv utom två som dog 1867 och 1875 knappt tre år. Det andra barnet som dog också tre år gammal, 1875. Den våren dog inte mindre än 10 barn i Bellvik i "feber", alla inom några få veckor, Feber var enda förklaringen i husförhörslängden.

I alla fall så överlevde Christina Erika sin man med hela 18 år, trots att hon födde barn vart och vartannat år. En krutgumma! Finns berättat i Bellviksboken på familj 31.

Ha en fortsatt bra onsdagkväll, vi ses!