Åtta år gammal bild, Jan Peter och Göte fixar då kommande vinters ved. De hade mycket att köra i genom som synes och nu är den uppeldad för länge sedan.

Den här dagen har himlen varit tämligen grå, liten spricka någon minut i molntäcket är allt. Det kan ju inte vara sol alla dagar så man får finna sig i läget. Nu har det varit plusgrader två nätter i rad i alla fall, om det blir fem i rad får vi ju räkna med att vi har vår, enl SMHI. Ja, jag tycker ju att vi har vår ändå eftersom vi har 10-12 plusgrader i skuggan på dagarna, flera, flera dagar i rad och det töar och snön krymper.

Nu är klockan 15.00 och det är 11 plusgrader, lite ljusare på himlen och jag skymtar solen genom molnen. 

Tiden när jag publicerar detta kan bli betydligt senare eftersom det är så trögt med bilderna.

Ja, i dag har Svenska Akademin lämnat ett pressmeddelande på 3 stycken A4- sidor, där de redogjort för vad jag förstår sitt felaktiga handlande. Någon form av, kan man kalla det ursäkt kanske? Och som det verkar, löften om bot och bättring. De har väl ändå insett att de målat in sig i ett hörn i allra högsta grad. Ja, för sent skall syndaren vakna som det heter, men nog har respekten för dessa människor fallt en hel del nu. Jag har en känsla av att det är några som styrt mer än alla tillsammans och en som sjunkit som en gråsten för mig är Sture Allèn, som jag tyckt sett så respektingivande och rejäl ut - skenet bedrar.

Dagens namn är: Amalia och Emelie, ingen Emelie känner jag till.

Däremot Amalia som var min mormors andra namn, hon hette Tekla Amalia, född 1879 i Bellvik. Bodde på den gård där jag bor i dag och huserat i det nu två- hundraåriga huset, historia i alla högsta grad.

Min systerdotters barn har döpt sin dotter till Amalia, efter min mormor. Roligt att namnet fick komma i dagen igen, tack för det Lina! Och Grattis på namnsdagen Amalia!

Här måste jag faktiskt lägga till att min mormor hade fått endast sex veckors  skolutbildning av ambulerande lärare som kom till de olika byarna och lärde barnen läsa, skriva och räkna. Och jag kan intyga att min mormor kunde alla tre grundkunskaperna hur bra som helst. Morfar hade affär ett antal år och hon var honom behjälplig i både det ena och andra när det gällde affären. Hon kunde läsa, skriva och stava orden rätt, samt räkna de fyra räknesätten. De hann lära sig grunderna på sex veckor och sedan så klart träna sig till färdigheterna eftersom. Många beundransvärda kvinnor och män på den tiden! Men kvinnornas förmågor lyftes inte fram lika mycket som männens.

Nu är det ju så många, många gånger att en elev gått nio år i skolan och kan inte läsa!???

Ha en fortsatt bra fredag, vi ses!