Grann himmel när det drar mot kväll...

I morse var det spöregn men vid klockan 11 kom solen och sedan har det varit blandat.

Det har varit friska vindar så kombintionen regn, blåst och sol gör susen på snön.

Nu är det eftermiddag och samma väder som jag redogjort för ovan, utom regnet.

I dag har jag haft besök av sotaren och har fått göra rätt för mig efter det. Har man en vespis i köket så blir det till att städa riktigt ordentligt efter hans framfart, trots hans dammsugare. Nu känns det rent efteråt och doftar såpa så gott. Jag har till och med skurat bron för det rasar sot av honom när han går ut. Nu tar det ett år innan han kommer nästa gång, det blev betydligt lindrigare med bergvärmen, en gång om år, förut tre gånger.

Jag tror att jag ska strunta i att äta middag i dag. Jag är för tillfället så less på all mat, vad jag än gör. Har såna perioder ibland och då blir jag inte ens hungrig. Det funkar så här, vad jag än äter och när jag ätit klart så är min kommentar i min ensamhet högt och tydligt: "Huvva!"

Vad är det för mening att äta då?   

Dagens namn är: Carina och Carita. Jag kan inte komma på några som bott i Bellvik eller Nybäcken med de namnen.

Jag kan nämna Carina Akterhag som har sina rötter i Stenbacka och var hit och hälsade på mig för några år sedan. Jättesnäll och trevlig, skickade många hälsningar via vykort som en tröst när jag fått min diagnos av läkaren för två år sedan.

Jag höjer även min läkare till skyarna och de som jag träffat inom vården efter det. 

Ha en fortsatt bra måndag, vi ses! 

Om ca en månad kan jag blicka mot den här utsikten! Det finns härliga stunder att se fram emot, eller hur?

Nu går det undan med snön! Nästan hela Näsudden är snöfri nu och mycket mer därtill. Och det torkar upp lika fort som det tinar, det rinner rätt ner i marken tydligen. Det är bra det, beror väl delvis på att det inte varit någon tjäle och sen så bor ju jag på ett "grustag". Endast 40-50 cm ner så är det bara grus, på sommaren om det inte regnar på ett tag så blir gräset torrt och det frasar när man går på det! Då får jag en liten paus med gräsklipparen, men så fort det kommer regn kommer grönskan åter, så det gör inte mig så mycket.

Det har under dagen växlat på himlen med moln och blå himmel och det är ljummet i luften. Det blåser så trädtopparna svajar litegrann, det tar också på snön.

Just nu skiner solen och det är mycket blå himmel, ska kanske gå ut en sväng efter det här.

Isen på sjön ändrar färg mer och mer och nu skulle inte jag gå ut på den, det är ingen överhuvudtaget som vistas på den nu, klokt.

Såg på Nyheterna i morse att i USA har de kollat sanningshalten på Trumps uttalanden och kommit fram till, att sedan han blev president har han serverat världen

3001 Fake News. Ja, hur mycket är han att lita på - världens mäktigaste makthavare?

Nu känner sig Kim Jong Un också provocerad av honom enligt nyheterna, han gillar inte att Trump påstår att det är sanktionerna som gjort att Nord Korea "ändrat sin politik". Ja, bara han inte förstör allt nu innan de ens träffats och börjat börjat samtala med varandra. Det hela kan svänga fortare än vi anar.

Dagens namn är: Marit och Rita, det blev enkelt, har inte funnits några med de namnen i varken Bellvik eller Nybäcken.

Ha en bra fortsätning på söndagen, vi ses!

Oroväckande mörk himmel...

Efter klockan tolv i dag har det varit växlande molnighet och nu är det rätt varmt i luften. Det har varit omkring 15-16 grader i dag, det har känts riktigt skönt ute.

Natten var klar och kall, på minus vid tolvtiden, jag började tro att det skulle bli en solig dag, men ack vad jag blev lurad.

Nu är klockan 18.30, det är 13,5 grader varmt och moln här och där.

I dag har jag haft många fikagäster, är det ett vårtecken det också? Nej, det bara föll sig så tror jag. 

Jag har inte gjort särskilt mycket nytta i dag, men det får väl kallas en vilodag, en dag för tidigt i så fall. Nej, jag brukar inte planera in några vilodagar, det får bli som det blir det också. I morron ska jag försöka åstadkomma något i nyttoväg alla fall, det är mycket som står och väntar på mig nu.

I kväll är det tomt på ord för mig märker jag, det blir så ibland.

Dagens namn är: Gotthard och Erhard, ingen Gotthard känner jag till.

Men en med namnet Erhard, född 1900 i Bellvik, gift med Ester, född 1898 i Bellvik. De bodde i byn hela sitt liv och hade fem barn.

Familjen har jag berättat om på nr 93 i Bellviksboken.

Ha en gemytlig lördagskväll, hej då, vi ses

Närmaste grannen, Knackaitorpet, från sjösidan.

Hej på fredagseftermiddan! De flesta ser framemot fredagkvällen, men det spelar i stort sett inte så stor roll för mig om det är fredagkväll eller tisdagkväll. Dit kommer man så småningom i livet, jag lovar.

I dag har solen lyst med sin frånvaro helt och hållet. Igårkväll och under natten regnade det, idag har regnet hållit sig undan.

Jag har varit ute och krattat litegrann och jag behövde inte svettas.

Nu är klockan 15.20, det är 10,4 plusgrader och ser ut fortfarande ut som jag beskrivit ovan.

I dag har vi fått veta att det i år inte blir något litteraturpris till Nobels minne. Ja, så kan det gå när inte haspeln är på. Och det har den verkligen inte varit. Jag undrar om de inte är lite skamsen ändå, vore konstigt annars?

Dagens namn är: Monika och Mona. Ja, det har vi haft i Bellvik och har. 

Monika har varit en trogen styrelseledamot i Bellviks Bygde och Intresseförening sedan den bildades och hjälpt till med Bellviksdagen och Allsången varenda år. Växlar sitt boende med Bellvik och Åsele.

En med namnet Mona har det också funnits i Bellvik, men lämnade byn tidigt i ungdomen för Svanabyn.

Och jag har en kusin som heter Mona, hon bor nu i Stockholmstrakten. Gör sig alltid en påhälsarsväng till sina forna hemtrakter under sin semester på somrarna.

Apropå Monika, jag ringde till hennes far en dag när jag skulle börja med Bellviksboken, ville fråga om jag fick komma dit och förhöra honom litegrann om tiden från förr. När jag beskrivit mitt ärende sa Ingvald: "Men nog är du sista entusiasten i Bellvik Elsa!"

Det tyckte jag lät lite roligt och kanske var han lite tveksam om boken skulle bli verklighet. Det blev den ju, men trots att han kanske tyckte att det lät liiite otroligt så nästa gång jag kom dit lämnade han mig 500 kronor som en första slant till boken, ett litet startkapital, sa han. Han sa också efter ett tag: "Jag hoppas att jag får leva tills den är klar!" 

Och det gjorde han, flera år så han hann läsa den både en och flera gånger. Ingvald var en mycket mysig äldre man och duktig berättare, till stor glädje för mig.

Ha en fortsatt bra fredag, vi ses!

Så här kan det se på hösten när första snön kommit och så var det 30 oktober 2009. Lägg märke till att på sjön är det blank is som holmarna speglar sig i, lite snö på marken, och solen skiner. 

Grå morron, sedan kom solen och det blev fint ett par timmar. Hela eftermiddan har varit gråfärgad och dolt den blå himlen väl.

Nu är klockan 17.15, det är 11 plusgrader på skuggsidan och trädkronorna svajar av blåsten.

Jag har varit till Dorotea i dag och träffade bl a en glad och hurtig kvinna som jag pratade med länge. Hon hade haft infuensan och på det en lunginflammation och varit riktigt sjuk, men glad och alert ändå, till åren kommen. Inga klagomål där inte och ändå har inte hennes liv varit det lättaste. Det verkar vara så att de som prövats hårt av livet är mest tacksamma och positiva. Det är väl en balans i verkligheten om något, för det finns de som klagar för det minsta lilla och aldrig är nöjda.

Min mammas mormor födde 17 barn och hade ett hårt och strävsamt liv. Hon födde sina barn med ett eller högst två år mellan varje, bara det kunde inte vara lätt, plus allt annat hon hade som sin uppgift. Mamma sa mer än en gång om sin mormor att hon var så snäll och förnöjsam. Trots sitt strävsamma liv levde hon i 89 år. Hon var född 1835, levde 18 år längre än sin man som också var född 1835. Kvinnor är starka, eller hur?

Dagens namn är: John och Jane, ingen Jane känner jag till. 

Men en med namnet John fanns i Bellvik, född 1910 i en barnaskara på nio. Bodde i Vilhelmina större delen av sitt liv.

Ha en bra fortsättning på torsdagen, vi ses!

Ett hjärta på himlen, det är väl ett gott omen, eller hur?

Dagen har varit helgrå från morron och till nu. Det började med regn på morron men det upphörde så småningom. Men himlen har fortsatt att vara grå.

Nu är klockan 17.45, det är 5,7 plusgrader och jag ser ingen ljusning därovan ännu.

I dag har jag tillbringat dagen i Strömsund och kom hem vid fyratiden, det var lika grått där. 

Där berättade folket om polisens insats mot "ruckelhuset" där de hämtat ett flertal tunnor förra veckan med något mystiskt innehåll, med anledning av de misstänkta "terroristerna", misstänkta för att planera terrordåd. Nu till och med i Strömsund finns det såna misstäkta, inpå knutarna. Polisen hade uppehållit sig där ett par timmar, det fanns antagligen en del att göra där.

Det skulle kanske tillverkas något för deras syfte i Strömsund och sedan fraktas vidare, där var väl tanken att de inte skulle bli misstänkta i första taget. Det sista är mina spekulationer förstås, men det kommer väl fram så småningom vad det rör sig om.

Ikväll ska jag inte trötta ut dig med lång text, blir väl bra, eller hur?

Dagens namn är: Filip och Filippa, ingen med det senare namnet känner jag till härifrån. Däremot en  Phillipus, född 1782,  som bodde i Nybäcken under några år.

En Filip minns jag från det jag var barn som kom med en mindre lastbil lastad med grisungar. Han var skåning tror jag och åkte omkring och sålde grisungar till bönder i byarna. 

Ha en fortsatt bra onsdagkväll, vi ses! 

Några dagar in i maj månad 2015, såg det ut så här med delvis öppen sjö vid stranden. Därifrån är vi långt den här våren, nu är det bara lite fulfärgad sjö och länge tills det är öppet vatten.  

Näe, va trist väder det varit i dag! "Kallsnåa" och helgrått på himlen. Under natten var det minusgrader igen och åtminstone vid tolvtiden i gårkväll var det månsken.

När morgonen inföll då var det moln över hela himlen och det har då inte lockat mig utom väggen i dag, bara litegrann.

Nu är det eftermiddag och det har glesnat lite bland molnen och solen försöker komma fram, men det lyckas inget vidare. Det är 8,2 plusgrader och trädkronorna ruskar på sig lite, det känns inte särskilt vårvarmt i luften.

Jag har roat mig med att fylla en stor sopsäck under dagen och fått en massa klädgalgar över. Det var härligt! Jag önskar att jag hade en stor sopcontainer på gården, det är så mycket som jag klarar mig utan numera och som jag tror att andra inte är så intresserad av.

I går röjde jag bland papper, men där finns mycket mera att göra. Dem bränner jag i vedspisen och då vill jag inte vräka på allt på en gång.

Ja, jag kan inte hålla mig från att kommentera såpan i Sv Akademien i dag heller. Igår hörde jag på radion att "kulturprofilen" inte hade kunnat låta bli att tafsa kronprinsessan på baken i något sammanhang. Och det hade Horace Engdal, hans före detta fru och kungen själv blivit vittne till. Kungen hade pratat med Horace om tilltaget och sagt till honom om, att Viktoria skulle slippa att träffa kulturprofilen ensam i något sammanhang därefter.

Ja, är det inte så att man måste småle åt "såpans huvudaktör", som i en intervju i radion i veckan bedyrade att han aldrig sett personen i fråga göra något som var fel åt det hållet. Han sa dessutom att, "är det inte så att kvinnor gillar att bli uppvaktade"? Ojojoj...

Obs, inte ordagrant citerat, för jag minns inte ordagrant, men samma betydelse har ändå mina ord här som hans.

Och nu är det bara tio kvar i Svenska Akademien, Det påminner mig om en barnvisa som var aktuell när jag var barn som hette: "Tio små negerpojkar", där försvann de en efter en tills inga var kvar. Svenska Akademien är på god väg också.

Dagens namn är: Valborg, i Stenbacka fanns en med det namnet, hon hette Valborg Kristina, född 1914, vad jag hört så kallades hon Valborg. 

Eftersom Bellvik och Stenbacka hade en hel del gemensamt under åren så skrev jag ner i Bellviksboken i ett särskilt avsnitt, det som kom fram under forskningen om Bellvik. Det ju blev ingen fullvärdig och djupare forskning eftersom det var endast det som kom i min väg under Bellviksbokens tillkomst. Det var så att folket i Stenbacka handlade sina varor i Bellvik, hämtade sin post där och barnen gick i Bellviks skola innan det fanns landsväg till Dorotea.

Ha en fortsatt bra första maj, vi ses!