Jag har haft turen att få flera långväga besökare i sommar. Det här är Maria Edin, med rötter i Bellvik och hennes kompis till höger. Marias far var född i Bellvik, hette Erland Edin, har bott och arbetat i Stockholm. Maria och familjen hade varit i Bellvik ett par veckor varje sommar förr, hon hade många minnen från Bellvik. De avslutade sitt besök hos mig men att titta i museet, Maria tog en massa bilder där på de släktingar hon hade där i form av svartvita foton.

Ja, så var det kväll på sista dagen i september och vart tog den månaden vägen då?

Vädret har inte varit så tokigt, nästan spegelblankt på sjön och den svaga vind som varit har varit sydostlig. Ingen sol, tror jag, jag har varit upptagen för det mesta och inte tittat ut så många gånger i dag.

Nu är det 7 grader varmt och inte många luckor i molntäcket, de som finns är väldigt små. Sjön så gott som helblank.

Efter ett uppehåll här så har förhållandena ändrat sig. Nu är det mera blått på himlen, den är rödfärgad i väster och sjön är nu helt stilla, det är 4,8 grader varmt.

Jag fick sällskap vid elvakaffet i dag, Nils Gunnar, Ingrid och Michael kom och fikade med mig, Men de hade bråttom de också och blev inte så länge, men litegrann hann vi prata i alla fall.

Nu när sommaren är slut är det betydligt glesare mellan besökarna, under sommaren har jag knappt varit ensam en enda dag och det är ju bra mycket trevligare.

Det är tur att jag är duktig på att sysselsätta mig, jag sitter inte grämer mig över att det är ensamt, jag märker det knappt.

Jag har avfrostat sista frysen i dag och det känns bra. Det blev gott om plats, det var en del med utgånget datum och till och med utgånget år.

I morron när det tinat ska räven få det han kan kalasa på, den ska också leva och må gott.

En klar fördel för mig är, att nu vet jag vad jag har och vad jag inte har. I en frysbox är det lätt att tappa bort sig, man tror att man ska minnas vad man har och var man har det. Men icke sa Nicke!

Jag har också pratat med Malin per telefon i dag, ett längre samtal. Hon har hörlurar så hon putsade ett köksfönster, m m, samtidigt som hon pratade med mig. Jag satt på en stol och för jag har inga hörlurar.

Dagens namn är: Helge och därvidlag har jag två som är bekanta och med anknytning till Bellvik.

Helge Överängen, som tillsammans med sin fru och son Torbjörn bodde i Bellvik ett antal år. Hans fru Britt Marie var konsumförståndare här på den tiden.

Den andre med namnet Helge var med som amatörskådespelare i båda bygdespelen jag skrev och det gjorde han med den äran. Han har bott i Storberget, Dorotea, nu vet jag inte riktigt var han befinner sig.

Ha en fortsatt bra söndagkväll, vi ses!