Så här har sjön sett ut ikväll, nu sedan jag sett nyheterna har det mörknat och ändrat sig litegrann. Solen har gått ned men det är fortsatt lugnt på sjön.

Den här dagen kan vi inte klaga på, den har bjudit på perfekt väder. Brittsommar, med solsken och sjön som en spegel på morron. Lite svag vind under dagen men solsken hela dagen.

Det var minusgrader på morron och marken var glittrig av frosten, sååå grant.

Nu har det blivit kväll på den sjunde dagen och det är lika strålande väder nu. Solen skiner från den klara himlen, något enstaka molnstråk vid horisonten i nordväst.

Sjön är i det närmaste helblank, förutom närmast holmarna på andra sidan, en liten svag krusning på ytan där.

Det är 1,5 minusgrader, under dagen har det varit 5-6 plusgrader. Frosten har inte tinat helt där det varit skugga.

I dag till elvakaffet fick sällskap av Kerstin Korsén, det var väldigt trevligt, det är inte ofta hon gör ett besök, bara så där apropå.

Jag var så opratad att jag bara öste på, var tvungen säga till henne att hon skulle stoppa mig. Det skrattade hon bara åt, saken är den att jag pratade mig hes.

Hon hade med sig en bok som handlade om hennes syster som jag fick låna.

Hon sa: "Jag tror du kommer tycka att den är intressant". Det tror ja säkert att den är och ska läsa den så fort jag får tid.

På eftermiddan fick jag besök av en som var deppig och ledsen, det var jobbigt. Särskilt när man känner att man inte kan vara till någon hjälp, bara lyssna och försöka förstå. Jag hoppas att det löser sig på bästa sätt och att glädjen återvänder.

Jag har haft sju arbetsdagar den här veckan.

Ja, förutom den dagen jag var till Lycksele, den var nog jobbigast. Ja, det var den!

Att det blir sju dagar i veckan, det beror nog mycket på att, allt går inte så snabbt som förr nu. Och den upptäckten tror jag inte att jag är ensam om att göra. 

Dagens namn är: Birgitta och Britta. Någon med det första namnet kan jag inte komma på.

Men Brita Margareta, född 1911 i Bellvik. Hon var yngsta barnet i Arvid Östlunds och Saras familj som hade 13 barn. (I husförhörslängden stavades namnet Brita, därför har jag skrivit så.)

Britta var ett av mina "intervjuoffer" när jag jobbade med Bellviksboken. Hon var 90 år då jag gjorde intervjun och hur klartänkt som helst och med ett hästminne.

Hon berättade gärna och det var alltid roligt att träffa på de äldsta som var berättarvilliga.

Hon lämnade mig dessutom tusen kronor som en grundplåt till boken och hoppades att hon skulle hinna uppleva att den blev klar.

Det gjorde hon och jag träffade henne i Dorotea en dag efter Bellviksdagen när vi haft försäljningspremiären. Hon hade inte varit på Bellviksdagen men någon hade köpt boken till henne. Hon tackade mig för att jag skrivit boken och sa: " Jag ångrar att jag inte berättade mera som skulle ha varit med i boken".

Jag vet ju vad hon ångrade och som inte fanns med för att hon hade inte berättat, men jag är så tacksam för det hon delade med sig ändå.

Ha en fortsatt bra söndagkväll, vi ses!

Nu står båten på torra land tills nästa sommar. Här är det ett gäng tyskar som är ute på tur med den, i samband med Dieters 70-årsfirande, för två år sedan.

Solen har gjort sitt i dag också, blandat med lite moln här och där.

Den värmer trots att den är längre bort nu, det kände jag när jag stod med ansiktet mot solen.

Kvällen är kommen och det är just nu helt molnfri himmel med lite lagom vind från norr. Termometern visar 2,0 plusgrader, antagligen blir det en kall natt.

I dag har Michael med hjälp av några flera tagit upp båten ur sjön, det är inte den lättaste uppgiften men nu är det gjort.

Jag var dit för att titta hur det gick, men när den skulle upp på trailern ute i sjön gick jag därifrån. Det ser riskabelt och och jag är rädd att den ska tippa omkull, och det vill jag inte se. Men det är väl jag som är för skraj, det har ju gått vägen åren tidigare.

Sedan har de hjälpt honom med kaminröret upp genom taket på altanen. Nu står där en kamin som ska ge värme kyligare kvällar när han vill sitta ute och njuta av utsikten och se på månen. Och kanske lyssna till rävens kusliga ylande sena höstkvällar, det är inget vackert läte.

I flera år har jag haft ett litet helsicke med mina gardinstänger i hallen. I dag kom jag på en lösning och allt blev så mycket lättare. 

Tänk att det har tagit 8-10 år innan jag kom på en så enkel lösning, jag var tvungen att skratta högt åt mig i dag när det var så lätt att fixa. Och det har jag inte kommit på förrän nu!

Maria var ju här i våras och hjälpte mig med putsning av hallfönstren och hon hade samma svårighet som jag. Så jag är inte ensam om sena upptäckter, det får bli min tröst.

Dagens namn är: Jenny och Jennifer, ingen med det senare namnet känner jag till.

Men i Nybäcken föddes Jenny Nancy Margareta, år 1920, hon kallades Jenny. Hon var dotter till Nils Artur Edlund, född 1890 i Fågelberget och hans hustru Selma Margareta, född 1883 i Bellvik. I familjen fanns två barn, flickor.

Ha en fin fortsättning på lördagkvällen, vi ses!

Färgstark soluppgång på Näset...

En bra dag vädermässigt, med solsken och några grader varmt, 7-8 grader. Ganska friska vindar från nordväst.

I morse var det strösslat med litegrann snö, inte mycket låg kvar, bara fläckvis någon mm. Nu är allt borta sedan niotiden i morse.

Just nu är det 5 grader varmt, vinden friskar på och solen belyser holmarna på andra sidan sjön. Det är lite moln här och där.

Det har nyss varit en provomröstning om Brett Kavanaug i USA, där klarade han sig tydligen. Den slutliga omröstningen ska bli i morron, det verkar som att han kommer att väljas in i Högsta Domstolen, enligt uttalanden av media. 

Det är väldiga demonstrationer mot honom i USA, men det det kommer att gå hans väg ändå tydligen. Hans sätt under förhöret tidigare i veckan tycker jag skulle gjort honom olämplig för uppdraget, han var ju så obalanserad och ursinnig, jag tycker att han spårade ur totalt. Det är ju ett livstidsuppdrag, vilket är skrämmande. Tänk om han spårar ur i sitt ämbete på samma sätt. (Jag är osäker på min stavning av hans namn, men det får jag bjuda på.)

Det har presenterats fredspristagare i dag, nu det också klart, det blev två stycken, har inte hört deras namn ännu. Det verkar bra val.

Även Trumps namn har nämnts i spekulationerna som fredspristagare, det hade då absolut inte varit rätt man, tycker jag.

I Svenska Akademien har det också hänt saker tydligen, det har skett val där också, två stycken. Men jag har inte haft tid att lyssna, jag får nog veta mera under kvällen på nyheterna. 

Dagens namn är: Bror, jag känner inte till någon Bror.

Ha en trevlig fredagkväll, vi ses och hej då!

Här är det inte långt kvar förrän solen gömmer sig för dagen...

Kall morron, ca 5-6 grader efter en stjärnklar natt. Sent i går kväll hade månskäran lutat sig lätt bakåt, den var vackert kopparfärgad och speglade sig klart och tydligt i den nattsvarta sjön. Såå vackert!

Dagen har varit perfekt med sol och lugn sjö, ibland har det dykt upp moln och lite vind, men inte särskilt störande.

Kvällen ser ut att bli riktigt fin den också, det är nästan klar himmel just nu, kan ju ändra sig förstås. Vinden kommer från sydost och är svagt måttlig. Solen har krupit ner bakom bergen och det är 0,7 grader varmt.

Jag var nere vid sjöstranden i två timmar på eftermiddan och frös inte det minsta. Jag var där och hämtade enris för gravarna och fick ihop så att jag hoppas att det räcker. Jag får väl försöka ransonera litegrann.

Det var lite riskabelt för det är röjt där år efter år och mycket ris och korta stubbar som döljs av långt gräs.  Mer än en gång dratta jag omkull och tänkte, om jag bryter ett ben här då blir jag nog kvar ett bra tag, ingen skulle höra om jag ropade. Jag fick väl bli rävmat då. 

När jag ändå hade sekatören med mig så röjde jag bort lite småaspar och lite småbjörkar också, jag vill helst inte att de växer upp och stör sjöutsikten. Aspar är den värsta ohyran för de växer så fort och går inte att ta kål på.

Efter två timmar var det skönt att komma in och göra eld i spisen, för trots att jag inte frös så blir man frusen när man kommer in.

I kväll är Michael ute på ett lite ovanligare uppdrag som ska filmas. Hoppas det lyckas och alla blir nöjda.

I dag skulle, om det varit som tidigare år, Alfred Nobels littreraturpris kungjorts. Men det har skandalen i Svenska Akademien satt stopp för, på grund av den så kallade kulturprofilen. Så kan det gå om inte haspeln är på.

Ikväll tror man att hans frus framtid i akademien ska avgöras, vi får väl se hur det går. Tre personer har ju satt ett ultumatum för att gå tillbaka och för att det ska kunna väljas in nya ledamöter. 

Det här är något som hela världens media har intresse för och - skriver /uttalar sig om. En onödig skandal som man inte trodde var sann till att börja med.

Dagens namn är: Frans och Frank, ingen med det senare namnet känner jag till, men.

Frans, född 1884, i Bellvik, son till Olov Axel Sandin, född 1854 i Bellvik och Sara Margareta, född 1858 i Bellvik. I familjen fanns 12 barn, 11 av dem levde till vuxen ålder, de levde ut sina liv, som man säger.

Det berättades att Frans brukade ta på sig att laga klockor åt folk, och för att rengöra dem kokade han dem i lut. Jag kan inte garantera sanningshalten. Det låter lite för våldsam rengöring på klockor, jag tänker mig fickur som var väl det vanliga då.

Ha en fin torsdagkväll, vi ses!

Det är inte bara på träden färgprakten sprakar, även himlen är supergrann många gånger, beroende på väder och vind.

Vet lite om vädret i Bellvik på förmiddan. På eftermiddan har det varit bra, moln med lite luckor på himlen.

I Lycksele där jag var redan 20 minuter i åtta i morse var det både kallare och det snöade vid 10-11-tiden. Ju närmade jag kom hemöver ju bättre blev vädret.

Nu är klockan 19 00, det är 0,5 plusgrader och mycket moln på himlen, men luckor här och där. Vinden är nästan obefintlig och verkar komma från norr.

Efter en kort natt, mellan mellan klockan 24.00 till kvart över fyra i morse  var det dags att stiga upp. Jag åkte hemifrån redan kvart i sex i morse till Lycksele och åkte en hel del lättad därifrån. Jag var klar redan klockan nio men fick inte åka hem förrän vid elvatiden.

Jag fattar inte varför folk klagar hela tiden över sjukvården i Sverige. Jag blir alltid myckel väl bemött och har inte behövt befinna mig i långa köer någon gång. Läkare och övrig personal är tillmötesgående och förstående på alla sätt och vis.

Så mycket klagomål som jag läst och hört om blir man ju fundersam mer än en gång. Är det så olika på så många ställen, eller har jag en otrolig tur bara?

Det finns läkare som jag fått hjälp av för flera år sedan, och som jag mer eller mindre höjt till skyarna och närmast helgonförklarat för den hjälp jag fått, som både räddat mitt liv och gett mig ett bra framtida liv.

Som den läkare jag nu har i Umeå, som kontaktar mig med jämna mellanrum. Han håller koll på min hälsa och säger att om jag oroar mig för något så får jag ringa när jag vill, jag har direktnummer, alltså ingen kö i telefonen heller. Jag funderar inte en minut eller ställer mig frågan, vad jag får för skattepengarna?

Dagens namn är: Evald och Osvald, inga med de namnen har det funnits i varken i Bellvik eller Nybäcken, vad jag vet.

Ha en fin fortsättning på onsdagkvällen, vi ses och hej då!

Dimman på väg bort och det blev en dag med kalasväder!

Men, vilken fin dag det varit!

Vaknade till en morron med tät dimma, sikten stäckte sig inte längre än ner till sjöstranden. Det var sex grader kallt och vitt med frost på marken.

Men dagen har varit perfekt efter att dimman lättade, särskilt eftermiddan. Himlen har varit helblå och solen har strålat. Sjön har fungerat som spegel och välputsad med alla holmar och färger dubbelt upp.

Nu är klockan 19.10, det är 0,3 minusgrader med en svag krusning på sjön och mycket är blått därovan.

Nu hoppas jag verkligen att snön håller sig borta över nästa tisdag, för då ska jag byta till vinterdäck. Det känns lite hjälplöst när den här tiden kommer - om det skulle komma snö och jag har sommardäck.

Jag har varit på kyrkogården i dag och försökt göra höst, men mycket fattas ännu. Nu ska jag försöka hitta lite enris och det är inte det lättaste. På den här fastigheten är jag inte överhopad av enris precis. Jo, jag vet ett ställe där det finns jättemycket men det är för långt dit och för obekvämt till. 

Jag ska försöka skrapa ihop lite nere vid sjön, där jag plockade förra hösten. Hoppas det växt på sig, det var svårt nog att hitta tillräckligt där redan ifjol.

Det var kallt om fingrarna på kyrkogården i dag. De hade plockat därifrån spadar och hackor och jag fick använda händerna. Tur att jag hade ett par trädgårdshandskar i bilen, jag frös tillräckligt ändå. Jorden var nämligen frusen sedan nattens kyla.

Ja, i dag har talmannen gett uppdraget till en av partiledarna att sondera och lämna ett besked till honom om hur det går om en vecka. Och han har som längst 14 dagar på sig för en lösning som kan bli "användbar". Jag tycker att det verkar väldigt låst läge fortättningsvis också, ingen har gett vika sedan förra tisdagen. 

Det blir spännande att se vilket lösning det blir på detta. Hoppas inte extra val i alla fall!

Dagens namn är: Ludvig och Love, jag känner inte till några som bär de namnen.

Ha en fortsatt bra tisdagkväll, vi ses!

Absolut inte den bästa bilden jag tagit, men den är ett bevis på att Manfred och Sylvia har "tama" fiskar vid sin strand i Nybäcken. På bilden har han ropat på dem och ni ser hur vattnet "kokar" om fiskarna som kommit fram till stranden när han matar dem. Han stod uppe vid deras stuga och ropade: "Kom, kom, kom och snabbt som tanken var de där. Det visste jag inte om fiskarna i sjön!

Nu  har Manfred och Sylvia återvänt till Tyskland för den här sommaren...

Solen har varit synlig av och till under dagen och vinden har varit ytterst svag.

Inte alls dålig början på oktober.

Trots att det blåste friskt förra veckan är det mycket färgprakt kvar i naturen, det är njutbart för ögat än så länge. Det kommer ju gråare dagar när löven fallit och ligger bruna på marken, men den dagen den sorgen.

Kvällen verkar bjuda på ganska mycket moln och just nu är det 5,3 grader varmt och svag nordvästlig vind.

Men, vilken förödelse det är i Indonesien, fruktansvärt! Att folk överhuvudtaget kan fortsätta bo på såna ställen, men vart ska de ta vägen? Arma människor! För oss i det här landet som inte prövat på något tillnärmelsevis liknande är det svårt att föreställa sig hur verkligheten ser ut på såna ställen. Att de orkar!

Nu kom posten och jag fick tre jättefina bilder med den. Tusen tack Kjell!

I dag har domen kommit mot den så kallade kulturprofilen. Han fälldes i tingsrätten och blev dömd till två års fängelse för våldtäckt.

Men naturligtvis nekar han och säger sig vara oskyldig, som är det vanliga. Alla är oskyldiga om även om de blir tagna på bar gärning, så låter det alltid.

Domen kommer han så klart överklaga, det har hans advokat upplyst om i dag.

Ja, man kan verkligen påstå att denne "profil" har satt Svenska Akademin i en helt annan dager. Om än han inte varit en av de arton så har ändå några av de aderton varit minst sagt insyltad, bland annat hans fru, de har försvarat och bedyrat hans oskuld. Jag tycker han är en ful fisk jag!

Dagens namn är: Ragnar och Ragna, har förekommit både i Bellvik och Nybäcken.

Ragna, född 1911 i Nybäcken i en syskonskara på åtta stycken. Dotter till Jonas Petter Rönnberg, född i Nybäcken och hans hustru Kristina Dorotea Viktoria Engström, kallades Tora, född i Bellvik.

Ragnar, född 1917 i Bellvik, dog endast 20 år gammal. Son till August Karlsson, född i Bodums församling, och hans hustru Helga Dorotea Wiklund, född i Bellvik, paret hade sex barn.

Ha en fin fortsättning på måndagkvällen, vi ses!