Det är dags att sjösätta båten nu Michael...

I dag har inte vädret varit särskilt upplyftande, men det kan det ju inte vara alla dagar.

Det har det blåst kallt, åtminstone för mig som är frusen av mig, och ingen sol har visat sig.

Just nu är det 13 grader varmt, men blåser betydligt mindre för tillfället, vinden kommer från sydost, himlen är fortsatt helgrå.

I dag har jag hunnit med att uträtta en del i alla fall. På förmiddan gjorde jag veckostädningen och på eftermiddan har jag bakat en vinbärskaka i långpanna. Den avsmakade jag hos Gunnel förra veckan och vet att den är god och saftig. 

Hon hade använt svarta vinbär i den, men jag har använt röda vinbär för att jag gillar dem bättre.

Jag har också bakat en annan sort, för nu skallrar det ganska tomt i burkarna i frysen. Jag ska fortsätta på lördagen.

Det här berättade A Blom, före detta skogstjänsteman, för mig, skriftligt, men jag kortar av det ordentligt och väljer bara det väsentligaste i historien.

Han och två till, en länsskogvaktare och ett annat "chefskap" skulle avsyna ett utfört arbete i skogen.

Väl framme tyckte länsskogvaktare Tiren som han hette, att det borde tas bort lite smågranar till på hygget, som tydligen störde honom. och det gick så illa att han högg sig i benet. Han hade påpekat för de andra två att de skulle vara försiktiga och just då högg han sig själv. 

Han hade då sagt:

"Blom som varit sjukvårdare i det militära och känner folket i byn, kan väl sy ihop såret om vi får komma in i nån gård och får låna en kraftigare nål och björntråd? 

De åkte till en gård där de hette Dahlmans och där började "sömnadsarbetet". 

Det var segt att få nålen genom huden, men gubben hade sagt: "Sy på"!

Han hade inte med en min visat att det gjorde ont utan bet ihop och teg tills det var klart.

När A Blom träffade honom nästa gång hade han sagt att den läkare i Umeå som tog bort stygnen hade sagt att det var ett fint arbete Blom hade gjort.

Ja, inte fick man vara särskilt "kviret" på den tiden, fanns det nån sykunnig i närheten, då gick det bra.

Det påminner mig om min fars morfar, han fick vara hjälpreda i Bellvik också när de slant med yxan. Då begav de sig till ´n Petter Wiklund och han sydde ihop såret.

Jag har inte träffat min fars morfar som dog redan 1932, utan det berättades för mig när jag samlade material till Bellviksboken. De var inte så blödiga förr.

I dag är det storfrämmande i Stockholm, nämligen Barack Obama. Greta Thunberg ska också finnas med i bilden.

Oj, vad "Gretamobbarna" ska få vatten på sin kvarn då!

Dagens namn är: Aina och Aino, grattis till er som bär de namnen!

Ha en lugn och fin torsdagkväll, vi ses!