Det var en kväll i juli...  

Ja, det har regnat på ganska bra nu, det var 15 mm i regnmätaren som jag tömde i dag. Det är den största mängden som jag tömt ur den hittills i sommar.

Himlen har varit helgrå hela dagen förutom nån liten, liten lucka på eftermiddan.

Just nu är sjön helt blank och stilla, det är 16 grader varmt och aningens aning med blått på himlen.

Den här dagen har varit väntan och väntan och än är det ovisst. Vi hoppas medan vi väntar och kastar inga yxor i sjön, det har jag lärt mig under åren - att det går vägen och det kommer det göra nu också.

I dag har jag varit ensam ända tills klockan fyra i eftermiddag, men då kom Ingrid, Hilde och Hanna, och till slut kom också Nils Gunnar.

Hilde och Hanna är Ingrids och Nils Gunnars barnbarn och de avslutade besöket i museet efter fikat, de ville veta litegrann om sin bakgrund.

Det är extra roligt när barn har intresse för dem som varit före oss, som brutit marken vi går och bor på.

Det är nog så väsensskilt från deras liv och upplevelser som det kan bli och jag tycker det är jättebra om de vill veta hur det varit och hur allt började en gång.

Det räcker nästan om de får veta hur det var när jag och deras farfar växte upp, det är tillräckligt olika hur det är för dem som växer upp nu. De tycker nog att det är väldigt annorlunda, när de hör oss berätta.

Jag berättade bland annat hur min mammas brudklänning återanvändes, fler gånger om.

Först som mammas brudklänning, sedan hade jag den när jag var Lucia i skolan och jag hade den när jag konfirmerades. Och till sist hade Gunnel den när hon var Lucia i skolan, den tvättades ströks och användes igen och igen. Det kan man kalla återanvändning.

Och det måste ha varit en slitstark klänning med ett bra tyg. Eller vi var väldigt försiktiga så den klarade sig, jag kan inte minnas att det blev några skavanker på den.

Det skulle aldrig ske i dag, nu ska det vara nytt. Men det kan bli andra tider som stundar, det vet vi lite om, bara att hoppas att det inte ska bli för hårt.

Det skulle vara bra om den fanns kvar i dag i mitt museum och jag kunde berätta om den där.

Men den slängde nog mamma när hon tyckte att den gjort rätt för sig. Det var inte ett tyg lämpligt till mattrasor annars hade den nog varit invävd i någon trasmatta, för där hamnade våra klänningar så småningom.

Dagens namn är: Silvia och Sylvia, grattis till drottningen och till Sylvia säger jag!

Ha en fin fortsättning på torsdagens kväll, vi ses och hej då!