Mycket av molnen har flytt sin kos nu och även snön... 

Fy så kallt det blåser idag!

Jag har hållit mig inomhus i dag igen med min motion, det går inte att vara ute.

Det har gått hagelskurar och snöskurar.

Men snötäcket krymper, mest för att det blåser och det är ju några få plusgrader, det gör väl också litegrann.

Isen på sjön har också tagit lite "skada" den nu är blå på skoterspåren och har tinat nere vid stranden litegrann så att vattnet kommit i dagen. Det går åt rätt håll men med myrsteg.

Just nu är det 2,5 plusgrader på skuggsidan och blåsten håller i sig med samma styrka som under dagen. För tillfället skiner solen mellan de grå molnen, stundvis.

I dag är det några som upptäckt att jag finns. Laila har varit hit och satt här bra länge. Hon berättade om deras USA-resa bland annat. De hade haft väldigt varmt där de var, omkring 30 grader, en del av dem hade bränt sig illa i solen så skinnet flagade. De åkte inte dit för att sola men var där för "Amerikanare" på bilutställningar, hela dagar. De hade kört 500 mil till olika platser i USA.

Hon kunde också konstatera att allt hade blivit mycket dyrare sedan förra gången de var där.

Jaja, det drabbar hela världen nu.

Jag upptäckte i min lilla värld, att Bregott hade gått upp med hela fem kronor på en vecka, när jag handlade i tisdags.

Sedan kom Tim och Jan Peter hit, men jag kan inte skylla dem för att uppta min tid, de var inne ungefär fem minuter. Men jag fick en kram av Tim och det var värt mycket.

Nu på eftermiddan har Ingrid varit hit och då pratade jag så mycket att Ingrid fick knappt en syl i vädret.

Men jag åt henne, att nästa gång du kommer, då ska jag vara tyst så att du får prata. Det skrattade hon åt, jag är som regel så opratad när det kommer nån så jag pratar ihjäl dem.

I dag kom jag på ett riktigt gammalt minne, det var när det pratades krig på TV:n i morse. 

Då kom jag på när Anna Lisa, min kusin och jag hade "vårt andra världs krig." inne vid skogskanten här.

Där stod morfars smedja och en liten lada som de brukade lada den upptagna mossan från myren som användes som strö i kalvkättarna i ladugården. 

Vi hade hört dem prata om Molotov och, ja vad hette den andre krigsherren? (det är åldern)

Vi klättrade upp på var sitt tak, men hur? Vi var nog inte mer än fem och sex år. Vi utsåg var sin krigsherre, varsin tallstam och de var våra fiender som vi kastade kottar på.

Vi prickade tallstammarna tills alla kottar som vi samlat var slut, då klev vi ner och tallarna stod lika raka och stolta så vi gav upp.

Det var ett bevis på att små barn tog intryck av vuxnas prat om kriget och till och med ställde till ett eget "krig".

Nu snöar det för fullt och solen skiner, aprilvädret har inte tagit slut på riktigt ännu.

Dagens namn är: Carita och Carina, grattis till er!

Ha en bra lördagkväll, vi ses och hej då!

Klockan fem anade jag solen bland de gråa molnen...

I dag har det faktiskt varit ljumma vårvindar. Men vi är förvarnade att kallare väder är på gång, kanske redan i morron.

Det har varit växlande molnighet med ganska mycket solsken.

Det var riktigt skönt att gå på promenad i dag och slippa frysa.

Just nu är det 16 plusgrader och moln över nästan hela himlen och ingen synlig sol för tillfället.

Men det har tagit bra på snön den här veckan.

Mycket av snön har fått ge vika den här veckan...

Nu har har jag sett nyheterna och fick veta att redan i morron är det betydligt svalare igen och det kan bli både regn och snö på sina ställen. Jaha, så länge varade det varmare vädret.

Det har inte hänt mycket hos mig den här veckan, men i dag har Jan Peter varit hit en stund. Jag har hållit mig ganska så lugn av olika anledningar, som jag hoppas tar slut nu, det är inget jag trivs med. Att jag hållit mig lugn alltså.

Mitt sällskap i övrigt har varit radion och TV:n och ju mer jag läser, lyssnar och ser ju mer gruvar jag mig för valrörelsen. Jag tror absolut inte att det blir en trevlig sådan, det är redan nu mycket ojusta tag och värre lär det väl bli.

Det finns ju planer från vissa på att komma in i riksdagen med nytt parti. Att bilda nya partier innebär ju mera bråk och oeningheter. Det verkar dessutom som att det är minst två som beräknar komma fram som nytt parti.

Ju fler det blir ju bråkigare blir det, det är min övertygelse. Jag har i färskt minne hur det var efter förra valet när det tog jättelång tid innan de kunde enas om hur och av vilka Sverige skulle regeras. Och jag tror att det kan bli ännu värre efter höstens val.

Detta läser jag i "3000 otoligs fakta om Sverige":

"Härnösand var den första staden i Sverige, och faktiskt i hela Europa, som fick elektrisk gatubelysning. Där inrättades landets första elverk år 1885."

Det var inte dåligt och det fick jag veta nu när jag läser om det i denna bok, som jag hittar mycket roligt i men också mycket som är betydligt mindre roligt.

Dagens namn är: Marit och Rita, grattis till er!

Ha en fin fortsättning på fredagens kväll, vi ses!

Så här ser inte himlen ut just nu, men jag tycker den är fin med färg på och bjuder på den här ikväll. (Det svarta är lagårdstaket, om du undrade)

Just nu skiner solen!

Det känns liiite bättre vårväder i dag. Det har varit mycket moln men lite varmare i luften och mindre blåst. 

Men det har börjat blåsa lite mera nu sedan det blev kväll, så jag ska inte ropa hej för tidigt. Trädtopparna har börjat svaja hejvilt igen.

Just nu är det 10,3 plusgrader, så lite varmare i luften i alla fall, just nu.

Solen visar sig ibland när molnen tillåter det.

En timme senare och det ruskar om riktigt rejält i tallkronorna nu och är 8,5 plusrader.

Det pratas mycket NATO nu och de som är emot har bråttom nu att uttrycka sina åsikter. De tycker bland annat att de får för lite tid att diskutera olika åsikter i frågan. 

Ett parti vill ha folkomröstning och det tror inte jag på. Jag tror att större delen av befolkningen inte är så insatt som man bör vara och inte har så stor lust att sätta sig in i allt som rör medlemsskapet heller, det är en tung fråga, mycket tung och stor tycker jag. Jag kan då inte mycket om NATO, varför ska jag då ta på mig ansvaret att rösta för eller mot?

Det bästa var om det inte fanns maktgalna män som aldrig får nog med makt utan startar krig på krig för att få ännu mera makt. De verkar inte bry sig om att massor får offra sina liv och att städer mosas till grushögar. Njuter de av detta tro? Det finns ingen vinnare, varför begriper de inte detta?

De som jobbar med ett eventuellt medlemsskap i NATO bör och kan nog bättre än gemene man vad det betyder, att inte vara med eller vara med.

Jag är beredd att lita på dem och om det inte varit för kriget i Ukraina som Putin startat hade vi sluppit att ändra på detta, som de har sagt i alla år, "har tjänat oss väl".

Men med en sån maktgalen människa vid makten och som inte har den minsta empati för någon annan än sig själv och att se till att göra allt galet han kan medan han sitter vid makten. Han har ju också sett till att ändra grundlagen till sin egna fördel så han sitter ju kvar tills han ramlar av "tronen".

Han ändrar ju på historien som han vill också, om än ryssarna inte får de rätta nyheterna, nog måste de väl ändå begripa en hel del, hur illa han bär sig åt?

Dagens namn är: Gotthard och Erhard, grattis till er!

Ha en fin fortsättning på torsdagskvällen, vi ses!

För mycke vinter än, tycker jag...

Det har varit blandat väder i dag och på eftermiddan har det varit solsken genom dimmoln.

Blåsten håller i sig fortfarande, kanske något lugnare i dag vad jag kan se på trädkronorna nu. Det har varit 7-8 plusgrader som mest.

Just nu är det 7 plusgrader och ganska molnig himmel, endast några få öppningar här och där.

Jag tycker att det är alldeles för mycket snö kvar än, på vissa ställen på fastigheten är det helt bart, men här nere där det är plant ligger det för mycket kvar. Nu vill jag bli kvitt den för nu den är skitig och ful.

Det här fick jag berättat för mig när jag skrev Bellviksboken, jag citerar det jag skrivit:

"Tallberg med fru flyttade till Bellvik, de hyrde en av stugorna hos Viktor Edin.

Tallberg var slaktare och djuruppköpare. Han var kan man säga, en driftig karl. Han körde runt i byarna och köpte upp djuren som skulle gå till slakt.

Men så kom han tydligen på att han skulle förädla köttvarorna.

Han gick därför till Amanda Wallin och frågade henne om han fick hyra in sig på hennes murgryta i ladugården. Amanda ville vara hjälpsam så hon svarade ja, men hon var lite fundersam när han talade om hur han tänkte använda den.

Han slaktade djuren och kokade köttet inne i ladugården i murgrytan.

Av detta gjorde han korv och pölsa som han paketerade och åkte runt och sålde varorna i byarna".

Vad skulle Hälsovårdsnämnden sagt om detta, om det fanns någon sådan nämnd på den tiden?

De som köpte köttvarorna visste nog inte hur och var han lagade till pölsan och korven. Det låter inte särskilt hälsosamt i mina öron.

De som berättar tror att det här hände i slutet av 1930-talet.

Jag tror knappast att någon i Bellvik handlade av honom, om han ville sälja till dem fick han nog till svar, att de gjorde sin korv och pölsa själva.

Dagens namn är: Monika och Mona, grattis till er!

Ha en fortsatt bra onsdagkväll, vi ses!

Från sovrumsfönstret klockan sex i morse. Det såg inte så tokigt ut, men det var kallt.  Solen sken i alla fall.

En till dag med kraftig blåst och få plusgrader, inte att tänka på att hänga undan vinterjackan.

Ingen lust att vara ute heller har jag, allt blir försenat.

Det var en klar himmel i morse men molnen har kommit undan för undan, solen har ändå funnits hela dagen.

Just nu är det 3 plusgrader, solen skiner och nordanvindan sveper i väg molnen i dess vindriktning.

Kvällshimlen sent i går kväll.

 Jag har varit och bytt till sommardäck i dag, tur att OK finns, de har också tvättat av den värsta skiten. Men tipsade mig att komma igen så de fick göra det riktigt när vägen var bättre.

Ja, det är klart att under bilen är det mängder med gegga kvar som sitter som gjuten på underredet. 

På eftermiddan när jag tittat ut och det står en bil här med annan färg, så har

jag trott att det kommit främmande, men det var min bil, jag måste vänja mig med att den har en annan färg nu.

Jag tycker synd om dem som måste köra de här vägarna varenda dag och två gånger om dagen dessutom. Det är så att både en själv och bilen håller på att skaka sönder, trots att man bara kryper fram, men vägen har torkat upp ganska mycket om jag jämför med förra tisdagen.

Ur boken "3000 otroliga fakta om Sverige":

"1700- talets vägar var urusla. Därför kunde en resa per landsväg från Stockholm till Haparanda ta 16 dagar. Från Haparanda till Jokkmokk tod det fyra dagar."

Ja, jag tänker inte jämföra vägarna nu med vägar på 1700-talet. Nej det är betydligt bättre nu, men man blir tämligen less på att det ska se ut så här för jämnan. Det är ju inte bara under vårförfallet, utan efter ett par rejäla regnskurar på sommaren är det fullt med hål och gropar.

Nu mår jag så dåligt att jag slutar här.

Dagens namn är: Johan och Jane, grattis till er!

Ha en fin fortsättning på tisdagens kväll, vi ses!

Nu är det solbelysta moln på himlen som flyger och far med fart i nordanvinden.

Jag är glad att jag får vara inne i värmen.

I dag har det varit värsta blåsten hittills, det har blåst genom märg och ben och inga kläder har räckt till, enligt mig.

I morse kom det flera snöskurar, på tvären, tur att det inte ligger kvar när det är plusgrader den här årstiden.

På eftermiddan har det varit en del sol, vilket lättar upp tillvaron.

Just nu är det 4,5 plusgrader och där omkring har det hållit sig under dagen, inte mycket att hurra för direkt, men det blir väl bättre.

För tillfället skiner solen, men blåsten håller i sig.

Jag har varit till Hoting i dag och den vägen är inte roligare den här årstiden än vägen härifrån till Dorotea, snarare tvärtom.

Som tur är har de stängt båda vägarna för timmerbilarna nu och det behövdes verkligen, den är som en gungfly på sina ställen och det kan vi nog tacka den tunga trafiken för.

Jag har nu lyssnat på en Rysslandsexspert, svensk, som bott i Ryssland och nu satt i programmet Efter Fem och berättade att, på annonspelare i Moskva sitter nu bilder på, Gustaf V, Ingvar Kamprad och Ingemar Bergman, bland annat, som var och har erkänt sig vara nazister under andra världskriget. På samma annonspelare sitter svenska flaggor, för att visa att Sverige är nazistiskt och Rysslands fiender.

Det är alltså nazister som startat ett krig mot Ryssland. Det här går ju ryssarna på, som inte ser annat än rysk media.

Ja, det är inte klokt, de tar till vilka medel som helst och vilka lögner som helst.

De måste väl ha skakat loss sista skruven i huvudet snart, de är rent löjeväckande, plus att de är de värsta lögnhalsarna och krigshetsare som finns.

Nog för att det fanns nazister i Sverige på den tiden och väl fortfarande finns, som vi ser nu också göra såna uttalanden på nätet, men jag tror inte att det är någon annan än Putin själv som startat det här kriget. Ynkliga varelse! 

Synd att det finns folk i Ryssland som är så indoktrinerade att han kan ljuga hur mycket helst och de tror på honom, tyvärr.

Dagens namn är: Filip och Filippa, grattis till er!

Ha en fin måndagkväll i kallvär´re, vi ses!

Klockan elva igår kväll såg det ut så här på himlen, bättre än idag, eller hur?

Under dagen har det varit moln och grått.

I dag har inte solen varit synlig en minut ens.

Vårmånaden maj gjorde sitt intåg med grå himmel, blåsväder och några få plusgrader, som känns som minusgrader i gråväder och blåst.

Just nu är det 5,6 plusgrader och lika grå himmel som under dagen.

Om det varit sol hade jag kunnat gå ut och kratta litegrann i dag, men jag vägrar gå ut och frysa. Jag har således gjort min motion inomhus idag också, tråkigt nog. Men det blev 3600 steg ändå, bättre än inget. Risken är stor att jag nöter ut golvet på mina promenader inne.

Och medan jag går hinner jag tänka en hel del, idag har jag tänkt på

n`Olle Engkvist i Nybäcken.

Men varför det, tänker du? Det är länge sedan han lämnade jordelivet och hade nog inte ett så lättsamt liv.

Det var tunnsått med reformer på den tiden. Ingen välfärd var uppfunnen ännu.

Han föddes 1857 i Aldernäset, Tåsjö. Död i sitt 89:år i Nybäcken 1945.

Han var gift två gånger, han blev änkling tidigt med fyra barn. 

Gifte om sig ganska omgående, vilket var vanligt på den tiden för att klara de barn som förlorat sin mor tidigt i livet.

Han fick fyra barn till med sin unga, nya hustru Alma, det blev en stor familj att försörja med åtta barn i familjen. Men en mycket hårt drabbad familj, med många barn som dog i tidig ålder, inte mindre än fem barn fick de följa till graven.

Det finns mycket som jag skrivit om Olof Engkvist med familj, men det som jag tänker nämna här med tanke på icke förekomna reformer som kunde leda till ett litet bättre liv när man var otursförföljd som Olle och hans båda hustrur, det är följande:

Olle hade nämligen oturen att bli helt blind också till råga på all annan otur i livet. De hade ett litet jordbruk, men det var väl mest för att ha mat till familjen. Pengar, det fanns nog inte många slantar där att tala om.

Hans andra hustru Alma var ombud för Västgöta Ullspinneri, dit kunde bondfruarna i Bellvik, Nybäcken med flera byar i omgivningen gå med ullen som de klippt av fåren och Alma skickade den vidare till nämnda ställe och den återkom med det som beställts, det kunde vara garn, filtar och dylikt, förädlad ull med andra ord.

Det fick nog Alma några "luskronor", men inte många förmodar jag. Det var nog deras enda inkomst sedan Olle blivit blind.

Men så småningom blev han övertalad att försöka söka pension.

En dag kom han hem från, kanske var det Hoting och hade fått beskedet att han beviljats en liten pension.

Men han var väldigt försiktig när han skulle delge Alma sitt glädjande besked.

Han frågade Alma när han kom in om det var bara hon och han i rummet. 

Då var han både blind och närmast helt döv, men han ville inte att det skulle komma ut till andra att han skulle få pension.

Jag frågade Herbert Lindström varför han var rädd för att andra skulle få veta.

Han var nog rädd för att det skulle väcka avundsjuka, trodde Herbert.

Jag frågade honom om han visste hur mycket pengar det kunde röra sig om.

"Ja, kanske fem kronor i månaden", trodde Herbert.

Vid den tiden hade de ett födoråd, där de hade sin mat till övervägande del, men de kunde omöjligt vältra sig i pengar.

Det var hårda bud på den tiden, men lite klagomål från de otursdrabbade ändå, de såg nog på sitt liv som en ständig prövning och därmed fick de nöja sig.

Jag är oändligt tacksam för allt som Herbert kunde berätta för mig och så mycket, som blev en Nybäcksbok med innehåll, inte bara namn och personliga data.

Med denna lilla sanna historia får vi ytterligare anledning att inse att vi har det bra och vara tacksam för det.

Dagens namn är: Valborg, grattis till er!

Ha en fortsatt bra söndagkväll, vi ses!