Elsa Mårtenzon
23 januari 2022 13:26
Hej Peter! Nu ska jag försöka få till ett svar, som inte försvinner. Förra gången försvann svaret när jag var nästan klar.
Jag sitter med mitt betyg från Bellviks skola och ser att det var bara i klass ett som jag hade din mormor som lärare. Din mamma Astrid gick två klasser över mig fast det bara skiljde ett år i ålder på oss. Det berodde på att i Bellvik var det intagning vartannat år och jag var således 8 år när det var dags att börja ettan.
Din mormor var en ganska sträng lärare och kunde bli väldigt arg. Men jag hade inga problem med det för jag var en blyg och tystlåten skolelev och lärde mig bl a, alla psalmverser och kunde dem som ett rinnande vatten. Det var väldigt viktigt med kristendom när jag var elev. Ett av alla tydliga minnen jag har från när din var mormor lärare i Bellvik, var när hon före påsken berättade om Jesus död och lidande på korset, hur mina tårar flödade, jag tyckte så synd om honom. Men jag var glad att jag satt så att ingen kunde se min gråt, jag visade inte gärna de andra att jag grät.
Ett av de många minnen som sitter klart och tydligt, så tydligt att jag ännu ser det för min inre syn. En av pojkarna i högsta klassen, som var sexan på den skolan, han hade gjort något som man inte skulle på rasten, vad minns jag inte.
Men det upprörde vår lärarinna ordentligt, hon gick fram till hans bänk och sa åt honom med skarp röst, att han skulle lägga sina händer på bänken. Han gjorde som hon sa och hon höjde linjalen och drämde till, men han ryckte undan sina händer och linjalen gick i tre bitar. Ja, så kunde det vara på den tiden.
Men jag hade inga problem alls med "fru Lindblom" som hon fick heta av de vuxna på byn. Och på mitt första sommarlov och efter hennes sista år som lärare här blev jag medbjuden till deras hem i Dorotea en vecka. Det har jag funderat på i mitt vuxna liv, bl a för att Astrid och jag lekte inte med varandra på den lediga tiden, fast vi bodde på backen ovanför skolan. Astrid var ju tillsamman med barnen i de större klasserna, jag minns bara en gång som hon var hem till mig, trots att vi bodde så nära varandra. Jag måste ha legat bra till hos din mormor tänker jag.
Däremot var hon Astrid hit på en Bellviksdag, efter 2004 när Bellviksboken blev utgiven. Hon ringde och frågade om hon kunde komma, naturligtvis svarade jag. Det var första gången vi pratades vid efter det nämnda sommarlovet. Vi hade Bellviksdagen på vår gård, som var mitt påhitt för att få in pengar till Bellviksboken som jag har skrivit. Jag minns inte om hon köpte Bellviksboken och den dagen hade ju inte jag tid med att prata så mycket med bekanta. Vi brukade ha jättemycket folk på Bellviksdagen och därmed mycket servicejobb. Hon sa när hon ringde innan att hon ville gärna träffa dem hon haft som skolkamrater i Bellvik och det fick hon nog för samtliga brukade vara här.
Ja, det har runnit mycket vatten under broarna sedan din mormor var min lärare och allt är förändrat sedan dess, mycket till det bättre men också en del som kunde vara bättre. Men tiderna har gått framåt utan tvekan!
Ha en fin fortsättning på ditt liv och lev och må väl, hälsar Elsa Mårtenzon i Bellvik dig!