Inte ens så här mycket blått har jag sett på himlen idag, det här är för några dagar sedan...

Ingen rolig dag alls när det gäller vädret, det har gått snöskurar hela dagen och varit helgrå himmel.

I gårkväll när klockan var halv tolv var det helt klar himmel och månsken från en nästan halv måne och 3 grader kallt.

Inga spår alls efter det i morse, då var det helt grått och det tog inte så lång stund förrän jag såg snöskurarna bland bergen, som så småningom kom även hit.

Ibland har det snöat så jag knappt sett över sjön, men det har ju försvunnit innan flingorna tagit mark, tur det då.

Det har varit 3-4 plusgrader under dagen och jag har inte haft någon större lust att gå ut, hämtade lite ved och tände eld i spisen och sedan har jag hållit mig inne i stugvärmen.

Just nu är det 1,3 plusgrader och är snöblandat regn.

Om det hade varit solsken i dag hade jag nog tagit ett tag med krattan där snön hunnit tina bort, men solen har uteblivit.

I dag har jag som vanligt varit helt själv. 

Men jag har prata med Ann Cathrine på telefon relativt tidigt på morron, ett långsamtal.

Jag ringde Gunnel mitt på dagen och det blev ett ganska långt samtal det också.

Och för ett litet tag sedan ringde Maria och gladde mig med att hon varit på kyrkogården och städat bort lyktor, kransställ, visset enris och utbrunna ljus.

Hon hade även städat de gravar som hör mig till och det blev jag glad över, jag har varit osäker om det var snö kvar ännu och har inte varit dit ännu.

Tänkte i dag, att jag skulle köra ner dit på måndag när jag ska på OK och byta däck, men nu är det redan gjort. Tusen tack Maria!

Det blev ett långsamtal med Maria också, så lite har jag fått prata av mig i dag, jag var ganska opratad när dagen började.

I gårkväll skrev jag väl lite för långt, ingen orkar väl läsa då, ikväll kommer jag inte på något att skriva om.

Ibland gör det sig själv, men rätt som det är finns inga ord alls, som nu.

Dagens namn är: Valborg, grattis till dig som bär det namnet!

Ha en fin första majkväll, en första maj som nog är olika än tidigare år, för de flesta.

Vi får väl hoppas att nästa år känner vi igen oss från hur det varit förut när det mesta var normalt.

Det kommer nog sätta sina spår för lång tid det som vi upplever nu, både i Sverige och i övriga världen.

Kanske behövde vi påminna oss om att allt inte är så självklart och hur länge som helst. Och kanske behövde vi påminna oss om hur bra vi har haft det åratals åratal.

Det har inte varit alla förunnat minsann!

Vi ses och hej då!