Så här vacker är himlen sent på kvällarna...

Nä, men nu är jag less på kallblås´n!

Det var så fint och klart med solsken när jag drog upp rullgardinen i sovrummet i morse och jag hann tänka, i dag kanske?!

Men icke sa Nicke, redan klockan nio var himlen grå och det har blåst småspik hela dagen, nordanvindar från Norra ishavet.

Och inte nog med det, det har gått snöskurar ett par gånger också under dagen.

Men, Mary ringde och det var inte mycket bättre i Stockholm i dag, där gick det hagelskurar.

Men lite rättvist ska det väl vara, där har det ju blommat länge och varit soligt och varmt. Här har inte jag sett något i blomväg än, en ynka tussilago, men de växer ju nästan fram ur snödrivorna så gott som.

Just nu är det 5,5 plusgrader i skuggan och blåsten hugger i riktigt ordenligt ibland.

Det är lite luckor bland molnen nu, men det blir ju som regel på kvällarna nu. 

Jag hade ju hellre sett att det var luckor i dag, stooora luckor.

I dag hade jag faktiskt sällskap till elvakaffet, ett bra tag sedan sist. Det var Ingrid som gjorde mig sällskap. Vi hoppades att coronan inte var med, vi vill absolut vara utan det sällskapet.

Mary ringde och vi pratade ett tag, så idag har jag fått lufta stämbanden, tills jag var hes igen.

Laila ringde för ett tag sedan och frågade om jag ville komma och äta. Anders fyller år i dag, så det var ju därför.

Men tyvärr hade jag redan ätit, det gör jag tidigt, jag mår bättre om jag inte äter så sent på kvällen.

Jag kan väl ha det innestående till en annan gång.

Mina middagar är ju alltid utan sällskap som regel numera, men jag måste förvarnas i tid annars är det redan gjort.

I dag har olika pressmeddelanden avlöst varandra igen, jag har tappat räkningen vid det här laget och vad de innehöll mer eller mindre, men bland annat pengar till äldreomsorg.

Men utlåtandet var detsamma, det var för lite och för sent.

Det "lustiga" med äldreomsorgen är att, det verkar som det rustas ner för fullt ändå i kommunerna.

Jag har hört rykten om att i Dorotea där planeras det för att läggas ner en avdelning igen på äldreboendet. Där begär kommunen att de ska bo kvar i sina hus tills de trillar av pinnen till och med.

Annat var det när min farfar flyttade till Bergvattengården i Dorotea. Han tyckte det blev trist när farmor hade gått bort.

Ett par år var han hemma, men en dag satte han sig på mopeden och körde till Dorotea och frågade om plats på BVG.

Ja, det var inga tveksamheter, han fick flytta dit när han ville.

Och ändå var han så kry att han körde moped dit, nu ska man vara halvdö för att få komma in där.

Han packade ihop det nödvändigaste och flyttade dit ganska omgående. Då behövde man inte ens ha med sig egna möbler, absolut inte eget sänglinne som nu.

När slåttanna började, då kom han dundrande på mopeden, för då tyckte han att vi behövde hjälp i slåttern.

Han var hur kry som helst, men ingen ifrågasatte hans boende på Bergvattengården.

Hade vi det så mycket bättre ställt ekonomiskt i Dorotea kommun då, att de hade till och med råd att ta hänsyn till att en farfar tyckte det blev trist när en farmor lämnade jordelivet och han blev ensam efter många, många år tillsammans?

Eller fanns det mera empati i samhället för de äldre då? Var äldre mera värda på den tiden? Det här var i början på 1960-talet.

Dagens namn är: Charlotta och Lotta, grattis till er som heter så!

Ha en fin tisdagkväll i kallblåsten, vi ses och hej då!