Freja, min lill goá hjälpreda i potatislandet i dag. Tack Freja för att du stannade och hjälpte mig!

Fullmåne i går kväll, sedan molnen skingrats, vackert!

Friska vindar hela dagen i dag och kallt som sjutton, jag är för ovan höstvindarna och få plusgrader nu.

Himlen har varit i stort sett täckt av moln hela dagen, en liten, liten skymt av solen nån gång, ett par sekunder.

Nu när kvällen infunnit sig är det 5 grader varmt och vinden kommer från norr, det känns mer än väl. Men löven blåser åt rätt håll i alla fall. Inget regn i dag, inte en droppe.

I dag är det höstdagjämning, lika lång dag som natt över hela jorden.

Till klockan elva i dag kom ett gäng svampplockare, det var Malin, Freja, Jan Peter och Frejas farmor Kerstin.

De skulle till skogs och plocka trattkantareller i kallblås´n, huvva.

Under tiden vi fikade kom Freja på att hon nog skulle stanna hos mig. Det gjorde hon rätt i!

Jag skulle ju ut och hacka upp potatisen sedan jag fikat, hade jag bestämt innan jag visste att de skulle komma. Och det hade inte Freja något emot.

Det var en himla tur för mig, för Freja var jätteduktig att hjälpa till på "pärlanne". Hon plockade upp alla, när jag rivit upp blasten, Det jag hackade fram hann hon också med en del av.

Det är jättebra med flinka små fingrar, de är snabbare än mina numera. Duktiga Freja, tack för hjälpen!

Vi tog upp det mesta, men frös så vi gav upp och lämnade litegrann till nästa dag, trodde jag. Men dem tog Jan Peter upp när de kom från svampskogen, tack för det! Härligt att det blev klart i dag!

Både Freja, jag och svampplockarna uppskattade spisvärmen när vi kom in igen. Det visste jag i förväg och gjorde därför eld i spisen innan vi gick ut.

Jag hade turen och fick lite svamp av Kerstin och av en del av dem ska jag göra en god sås i morron.

Ja, i morron blir det en spännande dag, för mig, tur att jag får vara inomhus och kan hänga med.

Dagens namn är: Tekla och Tea. När jag låg i Lycksele efter min hjärnoperation för 12 år sedan låg det en kvinna på samma sal som mig som hette Tea. Hon köpte dessutom en Bellviksbok av mig som Göte tog med sig när han kom, trots att hon inte hade någon som helst anknytning till Bellvik, men var intresserad av historia.

Namnet Tekla, född 1879 i Bellvik, är både jag och Bellvik mera förknippad med, hon var nämligen min mormor och har bott i huset som jag bor i nu. Hon var en stark och arbetsam kvinna med båda fötterna stadigt i myllan. Hon och morfar fick sex barn tillsammans, tre flickor och tre pojkar. Jag minns henne med stor tacksamhet och har många barndomsminnen förknippade med henne och morfar.

Min syster Gunnel har den stora äran att få bära både mormors och farmors namn. Det kan hon tacka barnmorskan som hjälpte henne till världen för. Hon kände både mormor och farmor och när mamma funderade på vilket namn hon skulle ge sin nyfödda dotter, man döpte på BB på den tiden, sa fru Undin som barnmorskan hette: "Jag tycker att Hanna ska ge dottern namnet Gunnel Tekla Lovisa, två genompräktiga och stabila kvinnor som hon med den äran kan bära samma namn som". Hon hade så rätt och så fick det bli. Mormor hette alltså Tekla och farmor hette Lovisa.

Ha en riktigt bra söndagkväll i kallblåsten, vi ses!