Maria prövar spark/kälken hon och Michael kom med i dag, se nedan...

Påfyllning på snödrivorna igen! Ungefär 1 dm snö på backen i morse efter gårdagskvällens och nattens ymniga snöfall. Tyngre snö idag, åtminstone för mig för nu är snödrivorna så höga att jag knappt når att slänga upp den.

Jag har varit ute i två omgångar, på morron och en sväng till efter elvakaffet.

Just nu har Michael varit här och kört bort det jag skottat fram från husen. Anders är borta så han har lejt Michael att ta hand om snön den här gången, han bor på Näsudden i helgen. Jag är glad och tacksam att det finns den möjligheten, att det finns maskiner som de kommer och forslar bort snön med.

När jag stod och tittade i fönstret när Michael körde bort den med slungan, så tänkte jag hur att, hur "lätt" var det när mormor och morfar var husbondfolk här på gården?

Det fanns ju inte ens så bra snöspadar då som det finns nu, de hade hemmagjorda snöspadar i trä, jag har en av dem i museet. Vägen upp till landsvägen brukade morfar spänna för en träplog efter hästen och köra upp och sedan ner.Var det mycket snö så flöt plogen mer eller mindre ovanpå. Det är lätt att tänka sig hur pass rejäl den vintervägen blev. Men, det fanns ju inga bilar då som skulle köra här.

Vägarna mellan husen på gården trampade mormor oftast med trygorna, bra träning för lårmusklerna i alla fall. Hon trampade även en väg över viken till skolan, det blev nära för barnen på gården så. Annars skulle det nog blivit dubbelt så långt, eller mer.

Just nu är det 6,5 minusgrader och, det snöar inte. Hoppas att det inte gör det sedan heller, i morron vill jag sysselsätta mig med annat.

Men vad klagar jag för? Trygorna som mormor använde har jag i museet, jag behöver inte spänna på mig dem i alla fall. 

Det behövdes inga gym på mormors tid och inte behövde de "tomgå" efter landsvägen heller, för motionens skull. Det fick de i sitt dagliga arbete. Jag kan inte tänka mig att de behövde ta sömntabletter för att kunna sova på nätterna heller. Sömnen infann sig nog lika snabbt som de la ner sitt huvud på kudden. Så var det nog också för den generation som kom efter dem.

Men, sedan har lättnaderna kommit allt eftersom. Men inser vi det?!

I dag fick jag en riktig överaskning. Maria och Michael kom körande in på gården och ur bilen plockar de fram en typ av sparkstötting som även liknar en kälke, i lättmetall och med breda medar, som på en kälke. 

De tyckte att jag hade en så klen spark att frakta veden på och Michael hade hittat den i morse på Köp och Sälj, på nätet, så nära som i Åsele. Han ringde Maria och de körde dit och köpte den. 

Jag trodde de skulle skoja med mig, kunde inte tro att de köpt den till mig. Men de övertygade mig om att jag skulle få den. Jag ville veta vad den kostade, men där gick jag bet. Vad ska jag göra för dem i stället?

Det har du redan gjort, sa Maria.

Tack snälla rara Maria och Michael!

Dagens namn är: Iris, grattis till dig som heter så!

Ha en fin fortsättning på söndagens kväll, vi ses!