Morgonens utsikt!

Även denna dag har varit superbra med solsken från en klarblå himmel och sydligt sköna vindar. Det hade blivit lite för varmt om det inte fläktat ganska friskt i dag.

Just nu är det 22,5 grader varmt i skuggan, samma sorts vind som under dagen och fortfarande sydlig. Inga moln har uppenbarat sig ännu.

I dag har jag jobbat ute precis hela dagen och fått en del gjort. Avslutade med att klippa gräs i ett par timmar, början i alla fall.

Den enda levande varelse jag träffat denna dag är en polis. 

Ja, han var inte ute efter mig, jag är så oskyldig så, utan han och hans fru, som också är polis, har en stuga efter stranden här som han håller på att renovera.

Tomten till den stugan är köpt ur den här fastigheten för många är sedan, medan Enar och Eivin ägde den. 

Den stugan syns inte från den här gården, det är skog emellan oss.

Det är tydligen inte så bra att bära mobilen i bakfickan när jag är ute. Jag upptäckte i morse att jag hade massor av missade telefonsamtal, ända sedan lördagen först och främst och även före det.

Jag har antagligen kommit åt knappen för ringsignalen när jag dragit den upp ur fickan, eller när jag stoppat ner den.

Jag sitter inte och kollar på mobilen stup i kvarten om den är tyst, men i morse gjorde jag det.

Och den har varit så tyst så, sedan lördag.

Ja, jag har ju haft det jag sysslat med, jag har inte suttit och väntat på ringsignaler. Jag får väl börja kolla den lite oftare, om det skulle vara något viktigt går det ju ringa en gång till, men jag hör den ju inte då heller.

Nu ska jag ta mig en välbehövlig vilopaus, det känns som att jag behöver det, det gör ont överallt. Men å andra sidan så känns det ju att man finns till då.

Dagens namn är: Rutger och Roger, grattis till er som heter så!

Ha en solig och härlig onsdagkväll, en sån har jag i Bellvik med utsikt över Bellvikssjön, vi ses!

Så här såg det ut häromkvällen...

  Nu skiner solen!

Fy för detta blåsväder, det bara förstör.

Det gick vita vågor på sjön i morse också och därmed ganska kylslaget. Det var också en hel del moln på himlen och såg inte ut att bli en kalasdag vad vädret anbelangade.

Klockan tolv när jag gick ut för att jobba provade jag först med att gå ut i en t-shirt bara, men efter fem minuter gick jag in och tog på mig en jacka.

Sen var som `n Sven Nilsson sa, man fick arbeta sig varm. Och det gjorde jag, men är långt ifrån klar ändå.

Men i morron ska jag försöka bli klar ändå, för nu är jag sååå less på att kratta, roligare kan man väl ha.

Det lugnade ner sig en aning på sjön på eftermiddan, men varmt var det inte.

Just nu är det 14,5 grader varmt och vinden har avtagit lite till nu, men kommer fortfarande från norr, vilket betyder inte särskilt varma vindar.

Nu är himlen helt molnfri, mycket glädjande. Växtkraften har kommit igång på allvar nu och det är grönt åt vilket håll jag än tittar.

I dag har meddelats en hel del lättnader i restriktionerna när det gäller coronan, från och med tísdagen.

Jag hoppas verkligen att det inte blir något baksslag igen. Uppe i Norrbotten där får de nog lov att hålla sig på mattan ett bra tag till, vad jag kan förstå.

Där är det ingen lättsam situation för dem som ska ta hand om de covid- sjuka.

Jag har jobbar hårt idag och nu ids jag inte mer, jag slutar här... 

Dagens namn är: Beda och Blenda, grattis till er som heter så!

Ha en fortsatt bra torsdagkväll, vi ses och hej då!

Ds/ Nu är sjön spegelblank och det finns inte ett moln på himlen! Ps/

Nej, det är inte skogsbrand, det är solens nergång som står för färgerna, i gårkväll. Jag fick ingen bra bild, jag hade för mycket i vägen, klockan var halv tolv på kvällen och jag var för lat för att gå upp på Näsudden och fota, då hade jag fått en bra bild. Jag tror inte jag sett en sån färgstark himmel, inte på länge i alla fall...

Ingen varm och solig pingstafton har vi haft. solen har varit helt osynlig hela dagen och det har varit nordliga vindar som inte varit sköna, tvärtom.

Men det har inte snöat här i alla fall som på många andra ställen. Jag har sett vita skurar längre bort bland bergen men vi har klarat oss här. Några droppar regn har det kommit ett par gånger, men då handlar det om bara några droppar.

Just nu är det 5 grader varmt, blåsten fortsätter att skaka om trädkronorna och förflyttar vattenytan på sjön från norr mot sydost.

Eftersom jag såg igår att jag hade ett paket jäst hemma och vädret var som det var, inte det bästa, så bestämde jag mig för att testa en sak.

Jag såg på nätet ett tips på hur man skulle få fyllningen i kanelbullar att stanna kvar i bullen under gräddning.

Tipset var att blanda majsstärkelse i fyllningen, Jag var naiv nog och trodde på det och var nyfiken och provade.

Men det tipset var inte förenligt med sanningen. För var hamnade fyllingen?

Jo, på bakplåtspapperet, som vanligt!

Men nu är det gjort och det är bara att äta upp dem och vara nöjd.

Göte brukade säga när jag skulle testa något nytt recept och var missnöjd:

"Gör som du ha gjort så slipp du kvir, det har inte varit något fel på det du gjort tidigare!"

Jaha, så var det med det!

Tur att jag gjorde bara två plåtar med "testbullar" och gjorde längder för att göra skorpor av resten deg.

Då kom jag ihåg när Michael och Malin var här en helg och jag hade gjort skorpor. Malin var kanske 9 år och Michael tre år yngre.

Jag satte fram "sommarsaft, bullar och skorpor när de kom in från sina lekar ute. Michael doppade skorpa på skorpa och sa:

"Men kan du ge mamma receptet på de här skorporna!"

Men de hade inte tid att vänta på mammas bak utan en dag när de var ensam hemma gjorde de slag i saken och letade fram ett recept på skorpor, det var säkert sockerskorpor vad jag förstår.

Men, i receptet stod det två teskedar Rumford. Och det hade de aldrig hört talas om. De gissade på att det var kakao och provade med det. Malin ringde sedan och frågade vad de gjort för fel för de blev platta och jättehårda och jag gissade på att de glömt bakpulvret. Nej men det hade inte stått något om bakpulver, men Rumford och de visste inte vad det var så de hade gissat på kakao. Och där var ju felet! 

De har nog inte bakat skorpor sedan dess.

Så kan det gå och receptbokan de hittat var nog en reklambok från Rumford.

I dag är det 112 år sedan min mor föddes, i huset där jag nu har museet.

Om jag kunde skulle jag gå 112 år bakåt i tiden och gå dit och knacka på och ställa en massa frågor till mormor och morfar. Mamma var deras fjärde barn, de hade redan Algot, Enar och Hilde.

Mamma berättade en del om sin barndom för mig när hon hälsade på under helgerna sedan vi flyttat hit, så lite vet jag, det var ju det momor berättat för henne. Bland annat att de fått börja med små medel, de hade inte ens ett köksbord hade mormor sagt, utan de hade tagit en stor fläsklåda som hon lagt ett lakan över.

Det förstår jag mycket väl att när de gifte sig 1906 kunde de nog inte bege sig till en möbelaffär och inhandla möbler.

Men när mamma föddes tre år senare hade de kanske förkovrat sig något och snickrat sig ett köksbord.

Ja, all vår början har inte sett likadan ut, den saken är klar och det är med stor respekt och tacksamhet jag tänker tillbaka på deras strävan.

Dagens namn är: Hemming och Henning, grattis till er som heter så!

Ha en bra lördagkväll, vi ses och Hej då!

Jag har gjort "storkok" i dag för en som äter som en liten mus numera. Jag kommer att bli superless på det innan det är uppätet.

Men det är väl bara att "truge" på det.

Hej och go´kväll!

Det är väl ganska snopet ändå, att det är sol och vackert väder på mornarna och kvällarna, men på dagarna då är det massor med moln. Så har det varit dag efter dag nu ett tag. Men jag vill ju ha sol åtminstone när jag ska vara ute, men icke sa Nicke.

Idag har det inte snöat i alla fall, men det var kallt under natten, fortfarande kalla nätter alltså.

Just nu är det 5,8 plusgrader i skuggan och molnen försvinner allt eftersom.

Men nu är molnen på intåg igen efter två timmar, så länge varade den glädjen!

I dag har jag lagat mat för sex dagar framåt och lagt i frysen, det kan behövas när jag får riktigt bråttom, när vårsysslorna kommer både inne och ute.

John var hit i dag och skulle sätta fast kranen som Maria köpte åt mig när vi var till Strömsund. Men se det gick inte, för den passade inte. Det är för bedrövligt att man inte ens i Strömsund ska kunna få tag på en vanlig kran ens nu, den rätte som haft rörfirman i Strömsund hade slutat, där vi köpte rörgrejer förut. Dessutom fanns det bara den sorten och endast en där. Fy vad dåligt!

Den VD som var ansvarig för äldreboendet på Attendo har väl fått börja krypa till korset i dag, med att mer eller mindre ta tillbaka det som vårdbiträdet blev utsatt för, med att det var klart att personalen skulle ha meddelarskydd.

Som faktiskt finns inskrivet i lagen. Så det ska de inte kunna komma undan med.

Ja, de fick sig väl en rejäl näsbränna antagligen och är nog inte så kaxiga sedan!

Åtmistone till att börja med, sedan råkar de väl glömma igen vad som gäller.

Det finns antagligen många småpåvar som verksamhetschefer på såna ställen, som hon till exempel, som passade på att skälla ut en undersköterska här uppe i Västerbotten för ett tag sedan och satt där och spydigt kallade henne för: "Lilla fröken visselblåsare!

Det behövs alldeles tydligt visselblåsare lite här och där, så det så!

Dagens namn är: Monika och Mona, grattis till er som bär det namnet!

Ha en fin fortsättning på måndagkvällen, vi ses!

Ja, det var inte adjö till vintern riktigt ännu, det fanns mycket snöfingor kvar tills idag också.

Slut på en dag med "styggväre". Det har snöat stora flingor, jättestora blaffor, hela förmiddan, sedan minskade de i storlek tills snöfallet avtog.

Det började redan igårkväll och i morse var det nog 7-8 cm på bilen och taken lyste vita igen. När jag var ut och sopade bort snön från stenen framför bron såg det ut att vara omkring 1 dm. Eftersom det varit töväder så har den också trycks ihop under tiden. Jag skulle gå ut och sopa av bilen på eftermiddan, men den tunga blöta snön hade halkat av själv.

Just nu är det 3,5 plusgrader och mycket är nu blått på himlen och solen skiner, aprilväder. Det blåser, men inte så mycket som tidigare, mera lagom nu.

Det har varit information från FHM idag och inte är den upplyftande precis. Smittan ökar och nu på programmet Efter Fem informerar en läkare från Uppsala, att där det är kris inom vården och personalen är mer eller mindre på bristningsgränsen. Samt en läkare från Dalarna som tyckte att folk som inte förstått hur allvarligt läget är skulle få se hur det ser ut på sjukhusen.

Ja, det är väl de som tror att detta händer andra men inte mig och lever på som om inget hänt. De begriper väl inte hur allvarligt det är för sjukvården och personalen där. Att de orkar är förvånande!

Jag däremot har inte gjort så mycket nytta under dagen, jag har motionerat strykjärnet ett par timmar.

Själv har jag inte fått någon motion än så länge, det får nog bli motionscykeln ikväll också, på grund av risigt väder under dagen. Jag blir ganska less på den cykeln kan jag säga, men den är ett måste.

Till middagen gjorde jag mig en pytt i panna och det blev några portioner för frysen också.

Det är vad jag åstadkommit i dag och nu är det väl TV och korsord som gäller under kvällen.

Dagens namn är: Vilhelm och William, grattis till er som bär dessa namn!

Just nu har blåsten ökat på ganska ordentligt, igen.

Ha en bra tisdagkväll, vi ses!

Det började med en guldgul och grann sol i morse, men slutar med lite snö som virvlar omkring just nu.

Långfredagen har inte varit lika lång för mig som den nog var för Jesus. Jag har ju inte varit fastspikad på ett kors utan varit fri och bestämt över mig själv.

Det har inte varit ett kalasväder idag heller som lockat mig ut i det fria.

Det var sol från morron ett par timmar knappt, sedan kom molnen allt eftersom tills det var helt tätt därovan. Men det sprack upp i moltäcket på eftermiddan och har varit en del solsken. Men kallblåsten håller i sig och den gillar jag inte, frusen som jag är.

Just nu är det 3 plusgrader, lite blått här och där på himlen. Och nu virvlar det snöflingor i luften här.

I morse var det 2 minusgrader.

I dag hade jag inga som helst förväntningar på att någon skulle höra av sig, men jag hade fel.

Allan ringde på förmiddan och önskade mig en glad påsk. Vi pratade en och en halv timme och därmed kände jag mig färdigpratad för den här dagen.

Han skulle till en av sina döttrar på middag i dag och såg fram emot det. 

Han tyckte det lät tråkigt att jag skulle vara ensam hela påsken. Nja, sa jag det är ingen som vill vara med mig. Det trodde han inte på, jag förklarade hur det låg till. Men sa jag, jag klarar mig ändå!

I dag har jag tänkt på hur jag lurade i mina småsyskon allt möjligt när de var små. Jag lurade dem till och med tro att det fanns påskkärringar.

En påskafton klädde jag ut mig till en sådan, innan sa jag åt dem att de skulle kolla i köksfönstret om det kom någon påskkärring på kvast som skulle flyga till blåkulla.

Sedan gick ut i vedboden där jag svidade om och kvasten hade jag fuskat ihop själv. Jag smög bakom huset och klättrade upp på trädgårdshagen, smygtittade lite försiktigt för att se om de satt i fönstret för att kolla.

Joo, mycket riktigt satt de där med spänd förväntan.

De var nog vid det här laget fyra, tre och ett år och lättlurade, jag tyckte det var roligt och de tyckte det var spännande.

Så tog jag sats och hoppade så långt jag kunde och hamnade i djupsnön en bit från hagen. När jag såg att de lämnat fönstret så smög jag mig till vedboden, tog av mig utstyrseln och gick in igen.

De var lite lätt skärrade när de berättade att påskkärringen inte hade kunnat flyga utan ramlat i snön och kanske fastnat.

Och så tyckte vi synd om henne alla fyra, inte minst jag.

När de blev lite större kom de på vem som hade lurat dem och vi skrattade gemensamt åt det.

Man har inte roligare än man gör sig.

Dagens namn är: Gudmund och Ingemund, grattis till er!

För mig låter det som att ingen heter så idag...

Ha en fin fortsättning på långfredagskvällen, vi ses och hej då!

Så här såg det ut i gryningen hos mig i morse. Klockan var kvart i sex och det var inte fullt dagsjlus, men glädjande att vakna och det ser ut så här när jag tittar ut genom fönstret.

GLAD PÅSK PÅ ER ALLA som läser mina enkla rader på kvällarna!!!

Ja, det var skärtorsdagen det och första april. Och ingen har försökt lura mig och jag har inte försökt lura någon heller. Jag tror att det är lite ute med den sortens nöje numera. Jag har tittat en stund på Efter Fem och jag har inte upptäckt något lur där heller.

Vädret i dag då?

Ja, det började bra i morse med klar himmel, i det närmaste. Men det övergick mer och mer i en himmel som blev ganska så lurvig och sedan under dagen har det varit sol ibland, nån stund, men mest har det varit moln och så klart

kallblås´n. Jag har hållit mig inne, både dåligt väglag och kallt.

Just nu är det 3,5 plusgrader och ganska mycket är blått på himlen och solen visar sig av och till.

Nu får man väl hoppas på roligare väder i morron, men det ser inte ut så när jag tittar på väderrapporterna.

Det kunde vara värre, inte så mycket att klaga över ändå.

I dag fick jag anledning att bjuda på mina påskbakverk ändå. Jan Peter kom med en påskblomma och en stund efteråt kom Fredrik och jag fick bjuda på kaffe. Det har varit alldeles för lite med kaffegäster i vinter.

De satt här ett bra tag och jag hade för ovanlighetens skull sällskap. 

Och jag har stort kök så det är lätt att hålla avstånden.

Men det blir väl de enda i påsk. Men jag överlever nog det också, man vänjer sig.

Det blir inga på Näsudden som Michael sa för ett par veckor sedan, det blir fortsatt öde där och på andra hållet, Knackaitorpet, har de åkt till fjälls i dag.

Jag kommer ihåg första påsken som jag var ensam, då bestämde Gunnel att hon och Björn skulle komma hit på påskafton för att jag inte skulle behöva vara ensam. Vi skulle fara på Käringholmen och grilla och njuta av sol och friluftsliv.

De kom och det blev världens oväder, det snöade och blåste, vi såg inte ens över till Käringholmen. Men vi var så envis att vi skulle äta och fika ute ändå för matsäcken var ju rustad för det.

Vi for på altanen i Knackaitorpet och där grillade vi. Vi åt upp vår matsäck och trivdes rätt bra och vi behövde inte frysa.

Det gick bra det också. Ingen var ju hemma då heller i Knackaitorpet men vi inbjöd oss själva och vi gjorde ingen skada, vi hölls oss med både mat och grill själva.

Dagens namn är: Harald och Hervor, grattis till er om heter så!

Ha en glad och trevlig fortsättning på Skärtorsdagens kväll, vi ses!

Ja, jag fortsätter väl att önska mig en vacker himmel tills i morron då, så får jag väl se hur det går.

Jag blev ju inte bönhörd när det gäller himmel tills idag, men kanske tills i morron.

Det har snöat hela dagen tills nu och antagligen hela natten också, inga mängder men det vore trevligare med solsken.

Mamma brukade säga, fast då var vi i slutet på april månad  och vi väntade på att snön skulle försvinna, om det då blev en dag med rikligt snöfall, då sa hon: "Det är den här snön som ska ta bort gammelsnön".

Jag protesterade mot det och sa att det vore roligare med solsken, snön far bort då också. Men det gick inte lika fort då påstod hon.

Men jag hade kunnat vänta några dagar längre bara solen fick skina.

Himlen är lika helgrå ikväll som igår kväll och just nu är det 0,9 minusgrader. Under dagen har det varit ett par plusgrader och takdropp, mitt på dagen.

Jag har inte sett någon levande varelse idag, alla lyser med sin frånvaro i en tid som denna.

Man får väl se hur det blir när det blir sommar, jag tror ju att det lättar då med besök.

Då kan man ju sitta ute och träffas där vid vackert väder. Förra sommaren var det färre än vanligt för det var ju inte fritt fram då heller.

Men ändå hade jag en hel del museibesökare, som var väldigt försiktiga på grund av läget, men vi kunde träffas ute.

Men det var absolut inte lika många som sommaren innan, då var det jättemånga som kom.

Jag ska inte gå händelserna i förväg utan ta årstiderna i tur och ordning, tids nog är sommaren här.

Jag har aldrig sagt som så, att jag längtar till våren eller jag längtar efter sommaren. Tiden går för fort som den gör, det är ju som att längta livet ur sig om man går och väntar på att tiden ska gå ännu fortare.

Nej, de kommer när de kommer årstiderna och varje årstid har sin tjusning, på ett eller annat vis.

Som tur är har jag inte blivit folkskygg under den här tiden i ensamhet, nej, jag får ta det som det kommer. Men om jag pratar med någon per telefon får jag nog passa mig, för jag håller på att prata ihjäl dem som ringer.

Jag är alldeles för opratad och jag saknar Gunnel varje dag, att jag inte kan ta telefonen och ringa henne, vi kunde prata om allt och länge. Det saknar jag!

Och hon kommer inte och hälsar på mig heller numera, det saknar jag också!

Men vem vet? Hon kanske är med ibland, när vi pratade om livet och döden när mamma var med brukade hon säga, det är ingen som kommit tillbaka och sagt hur det är, så vi vet inte.

Har jag spårat ur nu kanske du tänker? Nej, jag har inte blivit dement som jag kan märka än, men tänker det gör jag jämt och ständigt och lyssnar på det som jag hör och det får för det mesta bli på radion och TV: n, men via dessa apparater hänger jag med och det är spännande.

Mitt svar till läkaren när jag för snart fem år sedan fick mitt canserbesked var: Men och jag som vill veta så mycket framöver också!

Det var min första tanke, sedan kom resten...

Dagens namn är: Matilda och Maud, grattis till er som bär de namnen!

Ha en bra sista kväll på den här veckan, i morron börjar vi en ny!

Vi ses och hej då!