Vinter är vackert!

I dag har solen varit helt osynlig!

Inte många grader kallt i morse, jag glömde kolla, under dagen har det varit 2-3 minusgrader, tror jag, har inte kollat under dagen heller.

Himlen har varit grå men inget snöfall ändå.

Just nu är det 2 minusgrader och fortfarande grå himmel.

Jag har nyss kommit hem från Åsele från Gunnel och Björn.

Ingrid och Nils Gunnar skulle dit och handla på TV-affären och frågade mig i gårkväll om jag ville följa med och hälsa på hos Gunnel och Björn och jag tackade ja.

Jag är ju inte ute far så mycket så det var väl på tiden.

När vi kom dit mötte de oss ute på bron och sa att vi skulke köra efter dem och körde i väg.

De hade räknat ut att vi skulle fara på Åsele Värdshus och äta lunch och Gunnel bjöd oss. Det var fylld kycklingfilé vi fick.

Jag tyckte jag skulle betala min mat själv, men det kom inte på fråga, sa Gunnel. 

Jag trodde vi skulle vara hemma mycket tidigare än strax före sju ikväll, men vi var ju hem till Gunnel och Björn efter lunchen och där fikade vi efter ett tag och pratade.

Och det blev kväll innan vi åkte hemåt.

Manfred och Sylvia från Tyskland ringde mig innan jag åkte hemifrån i morse. De hade ringt flera gånger och inte fått något svar från mig. Det har jag sett det men har helt enkelt inte svarat eftersom jag inte kände igen telefonnumret och därför trodde jag att det var luringar som var ute efter att luras. Numera vet man ju inte vad det är för ena som ringer, det är ju hela ligor med gängkriminella som ringer och påstår både det ena och det andra och jag har gett mig fasen på att mig ska de inte lura.

Men varken Manfred eller Sylvia är kriminella så jag bad dem om ursäkt för min misstänksamhet. Det beror på den tid vi lever i nu, jag har aldrig varit särskilt misstänksam av mig, men nu är det andra tider.

Gunnel fixade en app på min telefon med en stegräknare så nu ska jag testa hur den fungerar, det har inte blivit mycket motion i dag, nu är det dags att röra på sig litegrann.

Tack för i dag Gunnel, Björn, Ingrid och Nils Gunnar!

Dagens namn är: Anton och Tony, grattis till er som bär de namnen!

Ha en bra fortsättning på fredagens kväll, vi ses!

Sol i dag!

En solig och vacker eftermiddag som förgylldes av solens strålar.

På morron såg jag ingen skillnad från marken och till himlen, allt var kritvitt.

Det var hela 14 grader kallt i morse, ovanligt för den här vintern.

Vid tolvtiden då lystes tillvaron upp och allt förgylldes när solen fick fritt spelrum.

Just nu är det 10 grader kallt och jag ser inte några stjärnor eller någon måne än.

Obs! Nu några ett par timmar senare har det varit ett skutt på termometern, det är just nu 0,3 minusgrader!

I dag har jag fått en del gjort, från snöskottning, vedhämtande och veckostädning bl a.

Lovisa kom och körde bort snön i dag, så nu ser det städat och ordningsamt ut därute på gården, tills nästa gång det snöar.

Men jag upptäckte ikväll att jag glömt sopa av bilen, den ser inge rolig ut, det får bli i morron.

Det blir fler och fler i professionen som opponerar sig över privatiseringarna inom vården, skolan och omsorgen och det är verkligen på tiden. Det är läkare, sjuksköterskor, sjuksköterskor, rektorer och lärare.

Det här sista ¨året har det betalats ut 186 miljarder kronor av våra skattepengar till privata företag som tagit över driften från det offentliga. Har det blivit bättre då?

Näringslivets seger över Sveriges medborgare kan sägas vara total i och med det. Det var väl det som var meningen får vi förmoda.

Det vore väl som en sak om det hade blivit bättre för medborgarna, men det blir färre och färre som kan känna sig nöjda.

Det är ingen ettrig näringslivsrepresentant, som fräser: Vad f-n får jag för pengarna,i det här sammanhanget.

De sista decenniernas privatiseringar ter sig mer eller mindre katastrofala, så går psalmerna bland de som protesterar. Med rätta! Dags att vakna politiker!

Dagens namn är: Hjalmar och Helmer, grattis till er!

Hjalmar har förekommit i Bellvik, han var en bror till min far och de började sin bana i timmerskogen som småpojkar, jämsides med sin far i elva- årsåldern. Ingen lättsam början för någon av dem.

Helmer hette Sandin och var född 1882 och dog i sin tidiga ungdom.

Ha en fortsatt bra kväll, vi ses!

Snö i träden igen, vilket är vackert...

Hej igen!

Ja, jämt är det kväll, det känns som några timmar sedan den förra.

I dag har det kommit 3-4 cm nysnö och det är vitt och fräscht ute. Det har snöat i stort sett hela dagen men några mängder blev det inte.

Men för mig räcker det gott och väl.

Gradantalet går upp och ner hela tiden, det var 7 minusgrader vid tolvtiden i gårkväll, men tidigare på kvällen var det runt nollan ett tag.

I morse var det 6-7 minusgrader.

Just nu är det 0,5 minusgrader, nog kan man väl kalla det upp och ner och hit och dit.

I dag har jag hållit mig sysselsatt med den "avgående" julen igen. Det är mycket som ska plockas undan och plockas fram för att vara kvar. Och dammtorkas och läggas på andra dukar i stället för det röda och så vidare.

På morron var jag ute och petade lite bland snön vid husen som inte traktorn kommer åt, lite blir kvar åt mig också. Men nu körs det så nära det går med den och det hade de nog gjort förut också, men jag tog själv på mig att skotta mycket mera än jag behövde.

Att arbeta med handkraft är ju nyttigt.

Ja, och så har jag motionerat strykjärnet i dag, det har ju fått ha det ganska lungt under julen. Men det blev kvar där också tills i morron, för nu gör jag inget mer den här dagen.

Jag har pratat med Malin i dag, hon ringde när hon var på väg till Lycksele. 

Hon hade ingen rolig tur som skulle köra i snörök och elände, värst är det ju när de stora bilarna kommer körande, timmerbilar och långtradare, det finns ju inte en chans att köra om bilar såna dagar som snöröken härjar. Det kan var förenat med livsfara när man inte ser ett smack en lång stund, ja, den känns lång i alla fall.

I dag kom en överraskning minsann, hela Rysslands regering har avgått i dag!

Ja, Putin blir ju kvar så klart, han håller väl på räkna ut hur han ska kunna sitta kvar tills han dör. Vilken kringelkrok han ska ta för att klara det.

Han gjorde ju en krumbukt förra omgången också och det lär han nog klara en gång till.

Egentligen börjar det ju närma sig den tid han kan vara kvar innan hans tidsfrist går ut. Han är ju enväldig och bestämmer vilken regering han tillsätter, så det rör inte honom att hans tid är ute snart.

Dagens namn är: Laura och Lorentz, grattis till er!

Jag har inga bekanta med de namnen och i Bellvik eller i Nybäcken har det inte funnits några såna namn heller.

Ha en bra fortsättning på onsdagens kväll, vi ses!

Självklart är inte månen synlig ikväll, men det var roligt så länge det varade.

Ja, i dag på förmiddan vräkte det ner snö.

När jag kom ut från ICA i morse såg jag knappt handen framför mig när jag gick till bilen och innan jag lastat in varorna, sopat och skrapat bilen såg jag själv ut som en snögubbe.

Jag struntade i resten av mina ärenden och körde hem direkt.

Det lugnade ner sig så småningom och var inte lika häftigt snöfall sedan och nu har det slutat, för tillfället i alla fall.

Michael har nyss varit hit med en annan stor maskin nu tagit bort snödrivorna, som var lite isbergsbetonade, där jag brukar ha bilen så nu får den plats också. Sedan jag höll på att hamna under den har jag inte vågat ha bilen där. Men nu får det plats mer än väl och jag slipper ha den stående på blank is. Om jag hamnat med båda fötterna under och åkt kana den gången under bilen kan jag ha fått ligga där ett par dygn kanske. Inte särskilt kul och kallt.

Just nu är det 0,0 grader, jaha, töväder på väg igen då! 

Nu två ca timmar senare är det 2,7 minusgrader, tack och lov!

I dag har Nils Gunnar och Ingrid varit hit och kastat fram mera ved åt mig. Oj, vad snälla de är, nu klarar jag mig säkert ett par tre veckor till.

Det går inte så mycket ved eftersom det är mest bara töväder och dessutom har jag ju bergvärmen, men jag vill gärna ha mysvärme också.

Sedan kom sotaren för den återkommande fotograferingen  och kollen av skorstenen invändigt och dess standard.

Och den behöver jag då verkligen inte vara ängslig för, säger sotaren. Den är i jättefint skick, trots att den murades upp 1920,  100 år sedan, när morfar flyttade huset för att det skulle bli mera fritt på gården och bättre utsikt. Så klokt, han uppskattade utsikt han också precis som jag gör.

Det gjordes supertegel förr tydligen och det var inga fuskbyggen på den tiden som det kan vara numera.

Själva huset byggdes ju 1817, men 1920 då flyttades det en liten bit och helrenoverades, första gången.

Nästa gång det helrenoverades var 1986 när vi flyttade hit från Hoting, då rev vi så det var bara timmerväggarna kvar.

Det kan man väl kalla en helrenovering antar jag.

Tänk om väggarna kunde tala, det skulle vara värdefullt för historien.

Men jag försöker väl någorlunda att hålla den levande, på mitt sätt.

I dag har Åsa Walldau ställts inför skranket, fullt riktigt, samt två till.

Jag trodde aldrig på hennes falska förklaringar på den tiden det var som mest aktuellt Knutbyfallet. Tänk att såna människor har mage att kalla sig religiösa och dessutom kalla sig Kristi brud! Kan man bli mera falsk?

Dagens namn är: Felix och Felicia, grattis till er som heter så!

Ingen i Bellvik har burit dessa namn, vad jag vet.

Ha en skön tisdagskväll, vi ses och hej då!

Tur att jag hade restmat, annars hade jag skippat middan i dag...

Otroligt väder med tanke på mitten av januari! 

Vi kan inte påstå att vi har mycket till snödrivor med tanke på årstiden och inte har vi kallt heller, men vi kan ju ha det värsta kvar förstås.

I dag har det varit omkring 3-4 grader, men för det mesta mindre än så.

Det var en grann morron med rosafärgad horisont och delvis blå himmel lite då och då under dagen.

På eftermiddan, vid solens nergång var det knallrött på himlen, sååå grant!

Just nu är det 0,3 minusgrader, jag ser inte om himlen är klar eller molnig för det är mitt i mellan när det börjar synas, tror jag.

Under natten som var då var det månsken, tills det ljusnade i morse.

Jag visste veckan före advent att, den 13 januari skulle jag undra varför jag drog till med så mycket jul ändå?

Det har jag fått känna av under dagen, det är lite mycket på en "gammelmännish" att jobba från åtta på morron till klockan halvsju på kvällen, men bara två raster på en kvart vardera.

Ja, riktigt klart är det inte förstås, jag får ta nya tag i morron och fortsätta då. Men jag har fått bort allt rött ändå och andra gardiner är på plats.

Jag är så funtad att efter tjugondagknut tål jag inte se rött, före går det hur bra som helst och hur mycket som helst.  

Jag tål inte heller höra en jullåt efter den 13 januari. Det råkade jag säga så att Malin och Michael hörde det en gång när de var barn. De brukade därför roa sig med att sjunga jullåtar för mig på fel årstid och fick sig ett gott skratt när jag plågades.

Nu ska jag faktiskt göra slut på min arbetsdag och slappa resten av kvällen.

Dagens namn är: Knut, så klart, grattis!

Ingen har burit namnet Knut i Bellvik.

Ha en riktigt trevlig avslutning på Knutsdagen, vi ses och hej då!

Månens plats klockan sju i morse...

Det blev visst månsken i gårkväll och hela natten fram till ljusan dag.

Det var ett par till tre minusgrader på morron och det samma ungefär under dagen.

Solen har tittat fram då och då och inget snöfall har det varit.

Just nu är det 4 minusgrader, ingen måne ser jag, möjligen har den inte hunnit till mitt synfält ännu- men himlen är klar så den kommer väl.

Jo, nu en timme senare ungefär är månen framme, stor guldgul och grann, en bit ovanför berget i bakgrunden!

De som ska tjäna pengar på snöröjning i vinter blir inte överhopade med pengar, inte ännu i alla fall.

Men februari kan ju vara en riktig snömånad som regel och mer än halva januari är kvar, så jag ska inte ropa hej ännu.

Jag kan tänka mig att det här skulle ha varit en lättnad om det varit på den tiden morfar var husbonde på den här gården- när jag bodde här som barn.

Då fanns minsann inga traktorer och snöslungor, då var det snöspadar och trygen som gällde. Hemgjorda snöspadar med inte alltför ändamålenlig modell var det som gällde.

Landsvägen fanns inte här ovanför förrän 1932 och när det skulle levereras mjölk med bussen till mejeriet var det tvunget med någorlunda väg upp till mjölkbryggan.

Jag har inte kollat nu när mejeriet i Dorotea var ett faktum, efter det behövdes en lite bättre väg.

När han hade en av hästarna hemma kunde han ju köra upp den på en släde, det rör sig om 600 meter från ladugården och dit mjölken skulle fraktas.

När det hade kommit mycket snö på en gång hade han en egenhändigt snickrad träplog som hästen drog.

Det kan man ju räkna ut hur pass bra den vägen blev, antaligen hade han någon sorts tyngd som skulle hålla nere plogen, men jag tror att den flöt mycket uppe vid ytan ändå och vägen blev därefter. Jag förmodar att det blev en "rygg" mitt efter vägen som det skulle balanseras på.

När båda hästarna var i skogen på timmerkörning, då drog han mjölken på en kälke,

Det var nog inte det lättaste heller med flera 30-liters mjölkkrukor på dålig väg.

Ja, visst förstår man att de hade hårda arbetsdagar, mjölken skulle vara vid vägen vid sju-tiden på morron. Då skulle alla korna vara handmjölkade och mjölken silad ner i krukorna och inte drog man krukorna upp till vägen på tio minuter  under de förhållanden som jag beskrivit här. Och när morfar inte var hemma då var det kvinnornas jobb, sönerna var i skogen, Enar brosslade och Eivin körde timret. 

Och Algot körde bussen.

Hårda bud, men inga klagomål, kan jag minnas att jag hörde, men de var nog inställda på att livet inte skulle vara lättjefullt.

Före mejeriets tillkomst skulle all mjölk förädlas hemmavid. Då blev det mjölk, skummjölk, grädde, smör, ost och mese.

De hade getter också som osten och mesen tillverkades från.

Ja, nog har jag förstått i hela mitt liv att de hade en arbetsam tillvaro och det beror nog på att jag såg en hel del av det som barn.

Jag säger som i visan: "Ji ha för lite vöre vä!", som Maria och jag skrivit texten till och Matti gjorde melodin.

Och det stämmer, vi har varit med för lite!

Matti och Maria har inga såna minnen att ta av, (för unga) dem stod jag för.

Dagens namn är: Frideborg och Fridolf, i Bellvik har båda namnen förekommit.

Frideborg var dotter till Arvid och Sara Östlund, Bellvik, gifte sig till Stenbacka på andra sidan sjön.

Fidolf var son till Lars Johan och Ida Dorotea Wiklund, Bellvik, han for tidigt till Stockholm och där blev han kvar förutom sommarvistelser i Bellvik i många år.

Ha en alldeles förträfflig söndagskväll, vi ses!

Freja övervakar mig när jag skriver på bloggen, det känns tryggt!

Ja, det är på god väg mot noll grader igen, vilken konstig vinter!

Halv två i dag kom det en riktigt ymnig snöskur med stora lapphandskar. Den blev så pass kortvarig att det ligger inte mera än ett par cm nysnö på backen och det blev det bara fräschare av.

Det har synts lite, lite blått på himlen några gånger innan snöfallet och varit 1 till 2  grader kallt bara.

Just nu är det 0,3 minusgrader, närmast ingenting.

I kväll finns det nog ingen chans att få se en skymt månen skulle jag tro.

Nu en timme senare är det 1,6 minusgrader, det rör på sig...

Det verkar som att folk tar det här med dåliga isar på allvar, som tur är. Annars skulle det varit skoteråkare på sjön en sån här dag.

Jag såg en i morse men den körde jättenära stranden, jag skulle tro att det var av säkerhetsskäl. Det kunde vara Michael, den kom efter stranden från Näsudden.

Under dagen har jag inte sett något liv på sjön, inte annars heller.

Sedan jag började ta med mig telefonen när jag går och hämtar ved ser jag ut som om jag är på rymmen från Alhollägret. Jag måste ha en jacka med stora fickor och dragkedja för telefonen. När jag passerar spegeln i hallen och ser skymten av mg själv, iklädd svarta skor, svarta byxor, svart jacka, svart mössa och svarta handskar så blir jag mörkrädd. Fy!

I morron åker det på en röd halsduk!

Om det inte ändrar sig blir den här vintern en riktig förlustvinter för vintersportanläggningarna.

Jag vet inte hur det är i Borga men jag tror nog att de får passa sig för isarna där också. Det hjälper inte om de har mycket snö där, det kan till och med vara en ren fälla. Det kan vara så att det är rejält med snö på sjöarna, men dålig is under snön och förrädiskt värre. Det har varit alldeles för ojämn temperatur, med regn och tö hela vintern hittills.

Ja, idag har Iran erkänt att det var de, som av misstag sköt ner flygplanet, med 176 omkomna. En sån onödig och tragisk händelse. De har bett om ursäkt och säger att det beror på den mänskliga faktorn. Och Iran säger också att det är USA som påbörjat det hela och åstadkommit det spända läget.

Och jag är benägen att hålla med dem, att Trump har stor del i det som skett.

Han skulle låtit det överenskomna kärnavtalet vara som Obama och Europa hade träffat med Iran. Då hade det inte blivit något bråk, men Trump lovade redan under valrörelsen, att avtalet skulle han säga upp. Allt som hade med Obama att göra, det passade inte Trump.

Bråkstakar!

Dagens namn är: Jan och Jannike, grattis till er som bär dessa namn!

Jag kommer inte på några som bott i Bellvik som har haft de namnen,

annat än i dubbelnamn...

Ha en trevlig lördagskväll, vi ses och hej då!

En del vackra dagar att vänta framöver, förmodar jag

Den underbara månen är på plats! Helrund i kväll och ostörd från hinder på himmlavalvet.

I morse var det hela 10 grader kallt och det är verkligen njutbart med lite vinterkänsla, när det ska vara vinter.

Under natten såg det ut nästan som dagsljus ute på grund av månskenet. Jag kan stå och titta i fönstret hur länge som helst sedan jag släckt alla lampor på natten. Det är nästan så jag får rysningar över hela kroppen där jag står i fönstret och spanar. Det råder en stilla ro i de nattliga timmarna och glittret på snön är så oändligt vackert bland de mörka skuggorna i månens sken. Och mängder med stjärnor tävlar med månen om att lysa upp himlen. Oändligt vackert!

Jag vet inte vad månen gör med mig, men jag har alltid tyckt ända sedan jag var barn att den är något mer än märkvärdigt med månsken, näst intill andäktigt.

Solen visade sig under förmiddan och det var riktigt härligt med lite blå himmel.

Just nu är det 7 grader kallt, hoppas det fortsätter.

Solsken och grant väder!

Det har blivit en del telefonprat i dag också.

Ja, jag kan ju inte gå här och prata för mig själv och när jag blir pratsugen utser jag ett offer och det blev Gunnel i dag också, oftats hamnar jag där. Henne känner jag så väl så det behövs ingen närmare presentation heller, det är bara klicka Gunnel och köra igång samtalet utan krusiduller.

Jag ringde även Mary i dag, det är inte lika vanligt.  Trots allt var hon vid gott mod, hon är inte den som brukat klaga, men nu är det väl ändå lite mycket, kan jag tycka. Jag hoppas det vänder snart och stundar bättre dagar. Livet är inte alltid en dans på rosor, för någon av oss och det gäller att inte ge tappt. Och det gör nog inte Mary!

I dag har bränderna, blåsten och hettan i Australien tagit ny fart och det brinner ännu värre där nu. Arma människor som måste klara något så fruktansvärt. Och alla djuren som hela tiden måste fly från att brinna upp och brinner upp ändå.

Vid första svängen när flygolyckan i Iran blev en nyhet skrev jag här, att det verkade lite mystiskt och nu är det väldiga spekulationer om hur det hela gått till.

Jag var nog inte helt fel ute kanske, utredningarna kommer att visa vad som hänt egentligen. Men Iran svär sig fria från att planet blivit nerskjutet av dem.

Det skulle ju vara bra om det inte var så, fast jag inbillar mig i så fall att det var oavsiktligt.

Dagens namn är: Sigurd och Sigbritt, grattis till er som heter så!

Det har funnits en med namnet Sigurd Wiklund i Bellvik, men han drog nog sina färde härifrån så tidigt att jag aldrig har sett honom. När jag slår upp Bellviksboken ser jag att han mönstrade på en båt och jobbade som sjöman fram till sin pension. 

De upplysningarna fick jag av en systerson till Sigurd och nu är även han borta från sin vandring på jorden, sedan i höstas.

Ha en bra fortsättning på fredagens kväll, vi ses och hej då!