Käringholmen är fortfarande grön i alla fall. Och grann där den speglar sig i Bellvikssjön.

Värmen fortsätter och ökar.

Vid det här laget får jag nog ge upp potatisen, blasten vissnar och gulnar. Den kom så fint efter det dygnet som det regnade litegrann för ett par veckor sedan, men nu verkar den få ge upp.

Det är tur att det fläktat hela dagen, i går var det ju vindstilla stora delar av dagen.

Klockan är nu 18.15, det är 31 grader varmt i skuggan och det har varit varmare bitvis under dagen, lite sommarmoln här och där. Svag vind från sydost och solen värmer verkligen allt den orkar och mer därtill.

Ja, inte är det värst för mig, Jag tycker det är så fruktansvärt med alla bränder så det är skamligt att klaga över två fåror potatis.

Vilka fruktansvärda förluster av stora värden som går till spillo och vilket hästjobb för de människor som ska försöka släcka bränderna. Nyss hörde jag på radion att det är 70 tal olika bränder i gång på olika ställen i landet. Fasansfullt!

Och för dem som har fått lämna sina hem på grund av fara för brand, kanske inte får återse hemmet igen. Vi är inte så vana vid katastrofer i Sverige, vi tillhör ju den del av världen som fått vara trygga och inte drabbats av större faror. Men det här vill jag verkligen kalla för katastrof och därtill torkan som är förödande för det som ska växa och bli till mat för både folk och djur. Det kommer att kosta det vi ska köpa i matväg framöver.

Jag tror faktiskt att det finns människor som inte inser vidden av det som händer nu. Jag har nämligen läst en hel del kommentarer på nätet i dag och blivit förvånad, mycket förvånad över hur egoistiskt en del tänker och uttrycker sig. Det måste väl vara ett bevis på att vi haft det så bra och är så bortskämda med att allt ordnat sig och att vi varit förskonade från katastrofer av olika slag.

Den brandrök jag kände i går kväll kom nog långväga ifrån, ända från de bränder som pågår i Jämtland, miltals väg härifrån.

En annan katastrof som måste nämnas är ju Trump. Men en som har all anledning att känna sig nöjd efter mötet i Helsingfors i går är ju Putin. Han ler nog med hela munnen och om inte öronen varit i vägen hade nog leendet gått runt hela skallen. 

I USA är nog inga leenden aktuella, där är det mera surmulet, fullt förståeligt. Till och med republikanerna, Trumps egna förfasar sig efter mötet med Putin. Ja, undra på det!

Han hade ju dessutom mage att säga sig lita mera på Putin än USA:s egna säkerhetstjänst, han är otrolig denne man, eller vad han är?!

Jag måste säga det igen, hade de ingen annan att välja till president? Han ger verkligen inte stormakten USA gott renommé ute i världen, tvärtom är risken stor att USA blir till åtlöje.

Eller, Trump talar ju i egen sak, han är ju ett stort ego som är USA själv allena.

Dagens namn är: Bruno, och det blev väldigt enkelt för mig, jag känner inte till någon Bruno.

Ha en bra fortsättning på tisdagkvällen, vi ses!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Klockan sju i morse anade jag solen bakom molntäcket!      Söndagen har haft aprilväder hela dagen, alla sorter. Snöfall, regn och solsken. I morse när jag tittade ut vid sextiden var det vitt på taken igen, men det försvann ganska snabbt...

  Tråkväder i dag också...      Det är andra gången jag skriver här idag, fredagstexten blev en dag försenad, så går det är inte haspeln är på. Men inte mitt fel!      Det har varit grå himmel och snöskurar idag också, snöskurarna på mo...

(Webbsidan har legat nere sedan igårkväll tills idag lördag, strax före klockan ett, då kom den tillbaka.)       Men nu kan vi det här vädret både utan och innan, dags att byta till lite soligare och roligare!          Vädret igår var lik...

  Det fanns en liten blå glipa i mitt på dagen, men den försvann illa kvickt igen.      Det var vitt på taken och på backen i morse igen, vintern håller i sig, men jag är beredd nu att säga, "Vinter adjö" nu. Det har varit plusgrader under ...

  Så här ser det ut just nu när klockan är fem, något glesare mellan flingorna och mycket små flingor, de syns knappt.        Ja, inte var det så att jag jublade i morse när jag tittade ut genom fönstret. Snön låg vit på taken igen och det sn...