oskmar

Alla inlägg den 4 oktober 2019

Av Elsa Mårtenzon - 4 oktober 2019 16:41

 

I dag  har Tim varit här och krattat löv åt mig. Och jag behövde inte fråga honom om det, han kom på det alldeles själv. Jag skulle mer än väl behöva en Tim, varje dag.

Tack snälla Tim för hjälpen!

 

 

I morse var det mellan två och tre grader kallt och snålblåst från nordost.

Men i Hoting hos Lovisa hade det varit sju grader kallt.

Ja, nu går det nog bara åt ett håll och vi vet ju vad som väntar. Det är bra om inte snön kommer i första taget, inte så länge färgerna håller i sig och backen är grön. 

När alla löven fallit till marken och är bruna och trista, då kan det få komma ett par tre cm och vara fryst mark efter det.

Ja, önska får man ju och det kostar heller inget.

Just nu är det 2 plusgrader och blåsten kommer från nordost nu också, det blåser aningen mindre nu.

 

I dag har Lovisa hälsat på och rätt länge dessutom. Jag saknar henne nu sedan hon flyttat, innan kom hon in med posten på kvällarna ibland och rätt ofta.

Men det är tidens gång, de bor inte hemma hos far och mor för alltid och så ska det ju inte vara.

Mitt på dagen kom även Tim och Jan Peter. De har kört undan "sommartraktorn" till vinterplatsen, så nu är den ur vägen.

Jan Peter har även spolat min gräsklippare ren från gräsklipp, nu är den som "ny".

Jan Peter tyckte att jag varit vårdslös med den och kört den full med repor och kört bort märket på den.

Men jag använder den och har många buskar att krypa mellan och då åker märket bort och det blir repor. Huvudsaken att den gör nytta, blankheten är mindre viktig.

 

Från sju-årsåldern bodde jag och mina syskon på samma gård som farmor och farfar. 

Så fort chansen infann sig så stack vi iväg till farmor. 

Hon hade barnasinnet kvar så länge hon levde och blev inte less på oss barn i första taget. Trots att hon haft många av den "sorten" omkring sig länge, både barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Henne kunde vi leka med och skoja med och hon tyckte det var lika roligt som vi.

Ibland satte vi oss runt henne vid kammarbordet, hon med penna och papper i handen. Så började hon rita en figur som såg ut som ett djur men inte lätt att se vad.

Då frågade vi: "Vad är det där?"

"Det är en ko", svarade farmor. 

Sedan ritade hon prick efter prick runt den så kallade kon, hur många som helst under tystnad. Tills någon av oss frågade: "Vad är det där då?"

"Det är koskit och det ska ni skita i," blev hennes svar.

Det var det som skulle vara det roliga och det skrattade först och främst farmor åt för att hon lurat oss att fråga till slut. 

Jag som var så många år äldre än mina småsyskon tyckte väl att det inte var sååå kul. Men småsyskonen skrattade gott åt det.

De ville gärna leka den leken på nytt och på nytt och vi låtsades som att vi inte visste vad det var för prickar och det blev samma frågor och procedur gång på gång.

Ja, inte behövdes det vidlyftiga lekar på den tiden för att roa barn och inte behövdes det många och dyra prylar heller.

Och mobiltelefoner var icke uppfunna!!!

 

Dagens namn är: Frank och Frans, grattis till er som bär dessa namn!

 

Det fanns en Frans i Bellvik förr som brukade laga klockor, fickur.

Klockor blev ju smutsiga invärtes och behövde rengöras. Den här gubben gjorde på följande vis. Han knöt in klockan i en trasa och kokade den i lut. 

Hur det gick, om den hade något liv efter det vet jag inte och jag vet inte heller hur pass sann historien är. 

Det var mamma som berättade den och hon hade så klart hört det berättas i sin tur.

 

Ha ett trevligt fredagsmys, vi ses och hej då!

 

Presentation

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Oktober 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards