I dag fick jag njuta av att det var sol i alla fall. Men nu är det tät dimma och i morron blir det ingen sol som det syns på YR.

Solsken i dag i stort sett hela dagen, under den tid den var ovan bergen. Inte illa, det trodde jag absolut inte i går.

Det var plusgrader hela natten och det första jag tittade efter när jag kom ner i morse var om snön rasat från ladugårdstaket.

Och det hade den, både där och taket på gårdsmuseet och vedboden, kul...  

Inte förrän klockan nio gick jag ut, jag väntade på dagsljuset.

Inte var det lätt snö, den var som betong, åtminstone för mig. Dessutom klibbade den fast i spaden och gick nästan inte att kasta av. Men skam den som ger sig och nu är den borta för den här gången, hur länge vet jag inte.

Just nu är det 3 grader kallt, tack och lov! Tänk om det kunde få fortsätta med kallväder nu. Det får gärna bli 15 -16 minusgrader några dagar, marken är nämligen helt blöt under snön. jag kunna tro att den är öppen igen. Det är så mycket vatten på isen att den är alldeles blå nu.

Jag tycker att det hänt väldigt mycket vad gäller vädret på vintrarna bara på de snart 34 åren som vi bott här.

I början var det riktiga vintrar med mycket snö och kallt som sjutton. Första vintern vi bodde här hade vi som mest 48 grader kallt. Då ringde jag på jobbet och meddelade att, i dag kommer jag inte.

Då eldade vi i både spisen och kaminen och hade det väldigt varmt och skönt inomhus. Gick man ut så tog det stopp i andningen och man började att hosta, det var bara att gå in igen.

Men det var inte värsta gången på Näset när det gällde kyla.

En nyårsafton ringde Enar min morbror och berättade att han hade 52 grader kallt. Det kan man kalla vinter!

Nog med väder nu...

Men nog är det väl helt förskräckligt att det finns människor som är så ensamma att de kan ligga döda hela tre år i sin bostad, utan att någon enda saknar dem. Bedrövligt!

Jag behövde bara tända några lampor på "fel tid", så undrade man om det hänt mig något. Det känns tryggt.

Jag vet ju när Enar bodde här sista åren, då brukade Nils Gunnar fara ner och kolla, om det inte rök ur hans skorssten eller om det inte lyste hos honom.

Nu ser inte Nils Gunnar den här gården för skog som fått växa vilt sedan dess, inte skogen på den här fastigheten utan på andras.

Nu var det Michael och Anders som höll koll på mig.

Nu har jag i alla fall bakat två kaksorter till jul.

Och redan i dag, förut var jag så "fjaski", att jag trodde jag måste spara så nära jul som möjligt innan jag bakade, annars blev de för gamla. Men man lär så länge man lever.

Nu väntar jag med spänning på hur och vad Trump ska säga, under och efter de förhör som hålls emot honom.

Han sitter ju och twittrar under förhören och skriver fula och förnedrande saker om dem som vittnar om hans handlande.

Aldrig har väl USA haft en slik president, men svansen är honom trogen.

Och liknar mycket tydligt den svans som finns i Sverige, de diggar ju också Trump, så förvånad är jag inte över det.

Dagens namn är: Pontus och Marina, grattis till er som bär de namnen!

Ha en bra fortsättning på onsdagens kväll, vi ses och hej då!