Den här rönnen är jättegammal och full med mossor och lavar på stammar och grenar. Nu gör den så gott den kan ändå för att lysa upp hösten med granna färger.

Det har varit en helgrå dag, med grå himmel hela dagen, fem till sex grader under dagen och sydostlig måttlig vind.

Just nu är det 3,8 plusgrader, samma vindriktning och rätt så svag. Himlen fortfarande grå.

När jag låg i Lycksele och tokkäkade kortison för att svullanden skulle gå ner så att fulingen som växt sig till fem centimeter stor i hjärnan, skulle gå att plocka bort, då kom Gunnel och Björn någon av första dagarna för att hälsa på mig.

Med sig hade Gunnel en bok för anteckningar.

Den här kan du väl använda som dagbok medan du väntar på bättring, tiden kommer gå snabbare då, sa hon.

Jag började skriva i boken den 7 september 2006 och det har hunnit hända mycket sedan dess.

Den 25 september 2006 opererades jag och operationen gick bra, jag var halvsides- förlamad bra länge. 

Men efter en lång rehab i Lycksele och idog träning som jag själv bestämde mig för och lovade mig själv att jag skulle bli kry igen.

Jag gick som en galning i korridoren på lasarettet fram och tillbaka så fort jag kunde röra vänstra sidan, och det gjorde susen.

Den 20 oktober fick jag åka hem och kunde gå med hjälp av rullator hemma!

Så snart det bara gick skickade jag Göte till Dorotea för att lämna igen "fordonet"! Ville helst inte se den mera då.

Men, det skulle vara Gunnel som kom på den ljusa iden att jag skulle skriva dagbok. Tack för det Gunnel, som nu inte finns med oss längre, tyvärr.

Jag har läst den många, många gånger och känt en stor tacksamhet över att jag kunde bli frisk igen.

Den här gången när jag läste den konstaterade jag, att det är hela 18 stycken av alla som ringde mig och som hälsade på mig med jämna mellanrum, vissa dagligen dags, för att önska lycka till och krya på dig, som i dag har lämnat jordelivet, men jag lever fortfarande, de allra flesta var yngre än mig.

Jag har så mycket att vara tacksam över och är det också!

17 år har gått sedan dess...

Små spår av det sista som blommar den här hösten.

En liten clematisblommas sista visning...

 I gårkväll var Magnus hit och hälsade på. Vi pratade krigen, gängvåldet och klimatförändringarna, vi var så eniga om åsikterna och hur kan man vara annat i dessa tider? Om man inte är både blind och döv förstås!

Blåbärsriset har också bytt färg...

Dagens namn är: Berit och Birgit, grattis till er!

Birgit har funnits i Bellvik, nämligen Birgit Karlssson, dotter till Helga och August Karlsson.

Ha en fortsatt bra fredagskväll, vi ses!

Det här är det mesta jag sett av solen idag.

Men oj, huset håller på att stjälpa!

  Hej då!