Minneslunden som är Gunnels sista vilorum.

Oj vad klocckan har blivit mycket!

Jag har varit så "populär" i dag så när jag kom hem klockan fem ikväll hade jag lovat att jag skulle ringa upp flera av dem som ringt under dagen dem när jag kom hem. Men hela dagen gick åt, jag trodde jag skulle vara hemma vid tretiden och klockan blev istället fem. Därför hade jag en del telefonprat att göra när jag ätit och blivit klar hemmavid.

När jag satt mig vid TV:n kom jag på att jag inte skrivit på bloggen ikväll.

Vädret har varit gråare än grått i dag och när vi åkte hem från Åsele var dimman så tät att jag tyckte vägen försvann ibland.

Men jag behövde bara sitta bakåtlutad och åka, det var Maria som hade ansvaret för om vägen syntes eller inte och hem hittade vi.

Och ovanpå alltihop så fick vi punktering och Maria fick lov att ringa Larsa för det saknades domkraft i bilen. Han tyckte vi skulle byta bil med honom och han stannde kvar och fixde punkteringen, snäll som han är.

Jag antar att vädret sett ut här i Bellvik, som i Åsele, lika grått.

Just nu är det 0,1 minusgrader, tyvärr går det mot plusgrader igen. Nu när det är så vackert med en massa snö i träden hade det väl kunnat få vara så.

Ja, idag har Maria och jag varit och tänt ett ljus och satt en stor vacker djupröd ros för Gunnel på kyrkogården i Åsele.

Ingen av oss kunde tro att hon skulle ha lämnat sin jordiska vandring så snart och det känns så jobbigt att hon inte är med oss längre.

Men det är ju bra att man inte vet såna tråkigheter långt i förväg, då hade det varit ännu jobbigare att ta sig igenom det.

Björn och Gunnel har alltid brukat komma och hälsa på julveckan efter att hon varit på mammas, pappas och Anna Gretas gravar med en ros och tänt ljus för dem. Det är då som jag första gången tagit fram alla "julkrusa" och dukat fram kaffe tills de skulle komma. Gunnel har ringt när de varit på "Stenbacksraka" och sagt: "Nu kan du sätt på kaffepanna."

När hon sett på alla sorterna jag dukat fram brukade hon säga: Och du tror att vi ska doppa av alla?"

Ja, det ska vi, har jag svarat, och allt eftersom vi pratat och pratat har det slunkit ner en då och då. Och det blev alla, utom för Björn, han har fuskat.

Nu kommer hon inte mer, tyvärr. Du fattas mig Gunnel!

Det har ringt mig flera gånger under eftermiddan från ett telefonnummer som jag inte kände igen och jag trodde det var en luring som det finns så gott om numera. 

Samma nummer ringde två gånger sedan jag kommit hem, andra gången svarade jag och det var Norton som bjöd mig till Knackaitorpet på nyårsafton.

Jag tackade glatt ja!

Jag ska vara hos Jan Peters på julafton och hos Anders på nyårsafton, så dom kvällarna är jag inte ensam då.

Men jag tror att jag klarat det också om det blivit tvunget, det är inget man dör av. Men det är ju roligare så klart att vara med sina barn och deras familjer just de kvällarna.

Dagens namn är: Isak, grattis till er som heter så!

Just det namnet har ju verkligen kommit igen, det är många unga som heter så nu.

Ha en riktigt fin lördagkväll, vi ses och hej då!