Ja, nu finns det snö i träden igen, som sig bör när det är vinter...

Fy vilken tung och jobbig snö det var i dag.

Anders var här tidigt i morse med traktorn och började ta bort snön, men brytpinnen gick av så han fick ge upp. Han skulle återkomma ikväll om han hade någon brytpinne hemma för att byta. Än har han inte kommit och jag håller mig inne nu så det går bra ändå för min del.

Att brytpinnen går av beror på att det är så tung och sur snö, det är inte första gången den knäcks den här vintern, det var tung och blöt snö när den förra gick av också.

Jag var ute och skottade från klockan halv tolv till kvart i tre och då kände jag av att jag har en rygg och gick in sedan jag hämtat ved. Kvar har jag bilen och där den står, det får väl komma i morron.

Som du förstår har vädret idag varit snöfall både under dagen och under hela natten.

Just nu är det 0,1 plusgrad och fortsatt snöfall.

I dag tycker jag att jag fått så pass regält med motion så jag sruntar i motionscykeln i kväll.

Jag tror knappast att jag fått skotta kall snö av alla gånger hittills i vinter, den har varit tung och blöt, som är en styggelse. Det kan ju vara snudd på roligt om den är kall, då är den så lätt att styra i väg.

Jag tänkte i dag på hur de bar sig åt förr här, det fanns ju inte så här lätta och krökta snöspadar förut och den jag har är i plast och är superlätt, om snön är lätt också då förstås.

Jag hittade en gammal snöspade på ladugårdsvinden som jag har i museet.

Den är gjord i trä, en riktig klump, så tung. Det fanns väl inte snöspadar att köpa då kan jag tro. Jag kan tänka mig att morfar har gjort den jag har i museet.

Själva bladet är ca 45 cm bred och längden ca 55 cm. Den är ju helt rak och plåtskodd längst ner, antagligen för att vara slitstark och gå lättare att styra framför sig.

Den är väl använd och lagad med plåt för den har spruckit på längden. Begreppet, köp slit och släng var inte uppfunnet då.

Vad jag förstår kunde de inte skotta stor gårdssplan på den tiden med sådana snöspadar. De skottade väl en bit framför husen så att det fanns lite svängrum. 

Det fanns ju inga bilar då, utan det var hästen och en släde som gällde och höskrindan när de skulle hämta hem hö från ladorna.

Vägarna mellan husen trampades med trygor och hur lätt var det? Det var dessutom kvinnorna som fick göra den sysslan, för männen var ju i skogen för att tjäna pengar, som också var ett måste.

För att familjens barn skulle ha en kortare väg till skolan, sex barn, trampade mormor vägen från gården upptill Näsudden och över viken till skolan.

Det blev bara en tredjedel så lång väg då än om det skulle gått byvägen härifrån.

Det här är ju sånt som min mamma berättat för mig, jag har inte varit med om det.

Tänk vad tungt det skulle vara att trampa ner och ihop snön om det kommit 20-30 cm under natten.

Ja, det behövdes inga gym på den tiden, de fick arbeta sig till en styrka och muskler genom hårt arbete.

Jag minns när mamma skulle dra iväg mjölkkrukorna till "mjölkbryggan" för att bussen skulle ta dem till mejeriet i Dorotea. Då bodde vi inte på Näset utan på pappas barndomsgård. Det kunde ha snöat jättemycket under natten, men det fick man inte skygga för. Hon lastade krukorna på kälken och band med starka snören igen skoskaften, för att inte få snö in i skorna och drog iväg krukorna i djup snö. Hon hade i alla fall utförsbacke när hon drog iväg dem.

Ja, det var verkligen idoga människor på den tiden och inte satt de och tyckte synd om sig själva, utan de gnodde på för sitt livs uppehälle, utan "kvir". Beundransvärda!

Dagens namn är: Johannes och Johan, grattis till er som bär de namnen!

Ha en fortsatt bra söndagkväll, vi ses!