När det ser ut så här den 19 oktober, då kan man inte klaga på vädret...

Dagen har varit suveränt fin för att vara senare halvan av oktober. Det finns år när vi haft full vinter den här tiden, men inte i år.

Det liknar mera majdagar än höstdagar i år. Det har varit solsken och näst intill stilla sjö och omkring 8-9 grader varmt under dagen.

Nu under tidig kväll är det 6,5 grader och sjön är spegelblank från mitten av sjön, halvvägs mot Käringholmen, just nu. Det moln nästan över hela himlen, utom längs horisonten i öster.

I dag läste jag i en tidning att bananen är den frukt som det säljs mest av. Tydligen populär då, men jag köper sällan bananer, har blivit less på dem för länge sedan.

År 1909 importerades de första bananerna till Sverige, samma år som min mor föddes. Premiärlasten sägs ha varit svartfrusen och oätlig. Man lärde sig så småningom hur man skulle frakta bananer till den kalla nord.

Jag har ett minne från när jag var tre till fyra år och blev bjuden på min första tomat. Min faster Alice hade kommit hem från Stockholm och var hos farfar och farmor. När jag kom dit i sällskap av min mor räckte min faster mig en röd och grann "frukt", som jag inte sett förut.

Jag sattte tänderna i den, men blev inte överväldigad av den smaken precis. Den såg ju så läcker ut men smakade inte mycket. Jag blev bara besviken, men det visade man inte på den tiden. Jag åt upp den lungt och tyst, trots att jag tyckte den var mera vämjelig än god. 

Ja, man blir ju lite fundersam, det är ju länge sedan och de som är unga nu tycker naturligtvis att det låter uråldrigt att jag inte visste vad en tomat va när jag var tre till fyra år. Nu kan de surfa på nätet i den åldern, hahaha. Tiderna har förändrats!

Det är ju som Jan Peter sa till Göte, när han berättade något från sitt tidigaste arbetsliv.

" Ja, du är ju född på gammelti´n du farsan!" 

Ja, så är det nog...

Dagens namn är: Tore och Tor, båda namnen har förekommit i Bellvik och i Stenbacka, som vi tyckte också hörde till Bellvik. Därför är byn med i Bellviksboken, det som dök upp när jag forskade på Bellvik, ingen djupare forskning, men litegrann.

En höst för länge sedan, jag tror att det var 1957 eller 1958, hände en fruktansvärd olycka i byn. 

Det var en höstkväll sedan sjön frusit och Tore som han hette, och var son till August och Daga Stenberg i Stenbacka, hade varit över till Bellvik och hämtat posten. Han körde motorcykel och det var mörkt och tät dimma över sjön och han kom fel i dimman och körde ner i en vak, det blev hans sista tur över Bellvikssjön.

Tore visste så väl var den vaken var men i dimma är det lätt att man tappar riktningen. Alla tyckte vi att det var såå sorgligt. Det var en chock för familjen som förlorade en kär son och broder.

Det andra namnet Tor, född 1921 i Bellvik. Han var son till August och Helga Karlsson och var andra barnet i en syskonskara på sex stycken.

Han lämnat jordelivet för ett antal år sedan.

Ha en fortsatt bra fredagkväll, vi ses!