Men titta, en sån fin guldgata jag har över sjön ikväll!

Vilken solig och vacker dag!

Att det ser ut så här den 28 oktober är ju en ren ynnest. Inte ett moln på himlen på hela dagen och sjön har inte rört sig det minsta lilla förrän det blev kväll. En liten ynka krusning bara på vattenytan när kvällen infann sig.

Det var 6 grader kallt i morse och halva månen befann sig högt på himlen, vitblek på grund av ljuset.

Nu när mörkret lagt sig över gården är det 8,9 minusgrader och jag ser inte sjön. Men stjärnorna och den kopparröda månen ser jag, och nedanför månen på sjön en gata av guld. Det verkar bli en fin kväll och natt om det håller i sig.

I dag har Ingrid gjort mig sällskap vid elvakaffet och vi surrade om allt möjligt och hit och dit. Hon fick ett telefonsamtal till slut och fick åka iväg hals över huvud. Men kom tillbaka på eftermiddan laddad med mattrasor i kassar, hon ska väva på övervånignen i museet. Jag gav upp en del varp i vävtolen för ett antal år sedan, det ska hon väva upp nu och då kommer den till nytta.

Jag bryr mig inte om att snubbla i trasmattor längre, jag brukar säga att sedan "jag opererade bort hjärnan" för 12 år sedan så vill inte den vänstra foten till 100% alla gånger. Men det går toppenbra ändå! Hjärnan har liiite betydelse ändå!?  

I går när jag stökade bland pärmar och böcker där jag har en del från "skrivartiden" gjorde jag en upptäckt.

Jag hade helt plötsligt en bok i min hand som jag totalt glömt bort och knappt öppnat.

Den heter: Brödkult i Västerbotten. 

Innanför pärmen står det: Elsa! "Lite bakinsperation från Västerbotten", Sirpa Kärki och Anki Berg.

Långt bak i skallen kan jag minnas att jag hade besök och att jag fick boken, men sedan har jag glömt resten.

Jag måste ha haft mycket omkring mig just då och har därför lagt ifrån mig den, både i minnet och verkligheten, nu bara dök den upp och nu håller jag på att läsa den. Fin bok med många reportage från olika platser och bagarstugor i Västerbotten och fina bilder. Tack, tack Anki och Sirpa!

Dagens namn är: Simon och Simone, ingen med det senare namnet har funnits i Bellvik eller Nybäcken.

Men Bengt  som är en av mina kusiner och född i Bellvik har en son som heter Simon, som nog varit en del i Bellvik hos sin farmor och farfar.

Ha en alla tiders fin söndagskväll, vi ses!