Jag undrar hur många korntegars skörd som passerat i denna loge?  

En ensam vacker flugsvamp mötte jag på min promenad med mobilen och fångade den på bild.

En dag till som är till ända och den har varit helt gråmulen, med en aning regndroppar ibland.

Det har varit måttlig vind och omkring 7-8 plusgrader.

Just nu är det 7 grader varmt och fortfarande helgrå himmel. Vinden kommer från nordväst och är ganska måttlig.

Lika färggrant i naturen än så länge, men mycket löv som faller till marken nu.

Det har varit betydligt färre här i dag och jag har inte sett en levande själ på hela dagen.

I och för sig tur för mig för jag har hunnit det jag planerade för den här dagen.

Jag har vänt in och ut på sovrummet, förutom att jag inte hängt upp gardinerna, det sparar jag till i morronbitti.

Och tankarna har snurrat i mitt huvud, runt, runt. Jag behöver inte vid det här läget koncentrera sig på städningen, den flyter på automatiskt.

I dag är det bland annat mormor och farmor som jag har haft i tankarna och tänker så väldigt ofta varför jag inte ställde mera frågor till dem, men man var för ung och barnslig.

De minnen jag har det är ju utifrån det som de berättade självmant och det jag hörde när de pratade med andra.

Jag har tänkt i dag om jag inte ärvt farmors intresse för släktforskningen. Hon skrev inte ner, men hon pratade mycket med andra om släkter och var duktig på att hålla reda på i sitt huvud hur släktförhållande var.

Däremot har jag inget minne av att mormor någonsin pratade om släktleden. Men å andra sidan var jag ju bara barn när jag "hängde" med henne och lade nog inte märke till det på samma vis som när jag "hängde" med farmor.

Som tur var berättade mamma mycket när hon blev äldre och fick gott om tid, men ett dilemma var ju att jag hade inte så gott om tid då.

Men när hon var här på helgerna så satt hon hela tiden och kom ihåg saker från sin tid som barn och sin tid på Näset som vuxen. Men varför frågade jag inte mera?

Men vissa saker berättade hon om och om igen. Som att hon sett tomten här och det trodde hon blint på.

Och om att det var så mycket vargar här när hon var barn, det berättade hon om många gånger, antagligen för att det var så spännade händelser som hon ville dela med sig av.

Dagens namn är: Enar och Einar, grattis till er som heter så!

Och grattis till min morbror Enar, som var den siste som huserade i det här huset före mig.

Tack vare Enar fick jag komma tillbaka till Näset igen. Enar hade ingen familj och inga barn och skrev därför ett testamente till mig som hans arvtagare.

Miljoners tack för det Enar! Det har jag uppskattat varje dag och gör än och kommer att göra till min sista dag!

Ha en fin lördagkväll och lev och må! Vi ses och hej då!