Ja, det lyser i mina fönster också till advent...

I dag har vi fått se litegrann av den bleka decembersolen igen. Det är inte så lång stund den finns på himlen så här nära jul, men det är tacksamt det lilla som är.

Det var 7 grader kallt i morse och det var också välkommet, under dagen har kylan minskat igen. 

Just nu är det 4,8 minusgrader och jag ser stjärnor här och där, vilket innebär att det finns luckor bland molnen. När det var ljust  såg jag moln i grupper på himlen. Ja, var annars?   

Utifrån Bondepraktikan beskrivs den här dagen på följande sätt:

"Nikolaidagens väder bestämmer månadens väder."

Alltså ska vi inte ha varken mycket snöfall eller särskilt kallt under december.

Vill man tro på det så blir det en lindrig vinter den här månaden.

Men jag tror att jag liter mera på YR och SMHI.

Jag har jobbat på hela dagen och tänker vara helledig ikväll. Det är härligt att vara sin egen chef, jag gör som jag vill och bestämmer när jag ska jobba och när jag tar ledigt.

Men, det är klart jag är ju ensam om alla göromålen också, men det går bra det också, jag tar det pö om pö.

Jag kan inte minnas att advent var något man firade när jag var barn.

Däremot kommer jag ihåg att när vi äntligen fick el- ström till byn lagom till julen 1949. Ja, bara det var ju jul för alla!

Då kunde man ju tända lyset i alla rum och när det kom el- ljusstakar i handeln och pappersstjärnor då lyste det i fönstren av dem också.

Men lååångt ifrån som nu, nu lyser det i alla fönster och det lyser i träd och buskar och hela hus är äverklädda mer eller mindre med slingor och lysen av allehanda slag.

Det är väl frågan om det inte går till överdrift i dagens läge, det blir så mycket att vi "ser inte skogen för alla träden" - översätt det till lampor.

Om någon av mina läsare här har Bellviksboken kan du se hur jag beskrivit julen från första halvan av 1800- talet och framåt. Det gjorde jag med hjälp av farmors berättelser, samt pappas och mammas minnen från när de var barn. Samt en hel del av mina egna fantasier och romantisering av den tidens jular.

Jag har kallat min berättelse för: "Min drömresa."

Där går det inte på några som helst grunder jämföra med dagens jular.

Om de skulle kunna titta in hos oss och se hur vi firar numera-i överdåd, ja, de skulle inte tro sina ögon.

Nu ser jag en vacker måne därovan, den är drygt halv. Underbara månen!

Dagens namn är: Nikolaus och Niklas, grattis till er som bär de namnen!

Ha en fin fortsättning på fredagens kväll, vi ses!