Ja, än är det jul hos mig. Men inte hos Malin, hon har kastat ut den i dag, med hjälp av man och barn. Hon går ju med kryckor ännu, men även det lider mot sitt slut nu.

Bra väder idag och ingen snöskottning, bara det som jag lämnade ogjort igår.

Anders var hit med traktorn på morron och städade till snödrivor och vägar.

Synd att jag inte hann flytta bilen innan han stack, det har blivit för trångt där om jag ska kunna kasta upp snön på drivorna.

Just nu är det 6,8 grader kallt och där omkring har det varit under dagen och jag ser ingen lucka i molntäcket.

Jag har pratat med Malin i dag och hon höll på att plundra julen. Det tyckte jag var alldeles för tidigt, men inte hon.

Hon hör till de moderna och tar in julen fullt ut redan till första advent, jag gör klart sista veckan numera och då kan jag ha den inne tills tjugondedag Knut innan jag är less.

Förr hörde det till ordningen att man skulle klä julgranen kvällen före julafton, det gjorde även jag. Vilket vansinne, i sista minuten och ännu mera stress.

Men det berodde nog mycket på att barret skulle sitta kvar på granen och inte ligga på golvet redan innan nyår.

Jag som alltid tyckt om när det var varmt och skönt inne, men inte julgranen, i gengäld så rasslade det när man gick för nära eller för hastigt förbi granen, efter några dagar. Det hjälpte inte att vattna.

Nu behöver jag inte ta några häsyn till barret, det sitter otroligt bra numera när det består av plast.  

Det fanns väl en viss tjusning med riktig gran, doften och äktheten. Men å andra sidan, vilken nationalförlust med all framtida skog som offras för några dagar inomhus varje år!

I morse tjänade jag två dagar helt apropå. När jag slog på radion klockan sex för att höra dagens första nyheter upptäckte jag att det var lördag och jag som troode det var måndagmorron.

Ja, så där går det när det är helgdagar stup i kvarten, till slut tappar man ordningen på dagarna. Men jag hade inget emot att få två extra dagar.

I alla fall så är det inte utan att jag saknar att Ingrid och Nils Gunnar inte kommer och hälsar på till elvakaffet. De håller sig hemma nu på grund av coronan och det verkar som att vi överlever det också. Men jag hade gärna pratat med dem nån timme då och då.

Dagens namn är: Svea, grattis till er som bär det namnet!

Det har funnits två kvinnor med namnet Svea i Bellvik, Svea Wallin och Svea Bylund. Om dem och deras liv och familj kan man läsa om i Bellviksboken.

Ha en bra fortsättning på lördagkvällen, vi ses!