Vackert när skogens grenar dignar av snö, måtte den få vara kvar nu framöver!

Nu är det kväll efter den första dagen på 2021 och den gick ju, bra!

Jag har inte behövt sitta och rulla tummarna för det låg ca 1 dm snö på backen i morse och en översnöad bil.

Jag struntade både i snöskottning och vedhämtning i går och det fick jag ta igen i dag.

Det var skönt med frisk luft och lite motion! Det var ganska lagom temperatur också, jag behövde bara gå in och värma händerna en gång mellan halv tolv och halv två.

Dessutom var det kall snö i dag som är lättare att ta itu med.

Just nu är det 4 grader kallt och det pågår inget snöfall. Ja, nu klarar jag mig ett tag det är ganska mycket nu.

Nu kom Anders med traktorn och körde bort snön, det som inte jag klarat.

Tack för det Anders!

I morse på Nyhetsmorron på fyran berättade Jenny om en gammal sed från nyårsaftnar förr, som hon hört berättas.

Det var vanligt när min mamma var ung och hon var med om en sån händelse och som hon aldrig ville vara med om flera gånger. Det berättade hon om många gånger under åren.

Ungdomarna var hos Ingeborg Edin på nyårsafton och de skulle stöpa tenn som var en vanligt "nyårsnöje" då. Det gick till på följande sätt:

De smälte tenn över öppen eld så att det blev flytande. Intill sig hade de en hink med iskallt vatten som de hällde det smälta tennet i. Då skulle det bildas nån form av figur som skulle kunna avläsas som det kommande årets händelser för den som hällde tennet i vattnet.

När Ingeborg avläste sin tennfigur hade det bildats en krans. Alla tyckte det var så kusligt sa mamma, på den tiden var det inte vanligt att man hängde en krans på ytterdörren vid julen. Det som de var mest van vid när det gällde kransar var när någon dött, då lade man en krans på kistan.

Det värsta av allt var att det året dog Ingeborg den 1 april 1930, bara några månader efter tennstöpningen, endast 42 år gammal. Naturligtvis trodde alla på en sådan procedur på den tiden, lite skrockfulla som de flesta var då och ganska oupplysta.

Så passa er för att ta upp den traditionen igen, man vet aldrig hur det slutar.  

Jag blev sittande i nästan två timmar vid TV:n, skulle se nyheterna och efter det var det ett program med Lasse Berghagen om hans liv och karriär. Jag har alltid gillat honom och kunde inte slita mig förrän det var slut.

Dagens namn är: Inget namn, det står Nyårsdagen.

Ha en fin fortsättning på kvällen och lev och må gott, vi ses!