Inte lika soligt idag, men den skymtade fram mellan trädstammarna under tidig förmiddag.

Det var 25 grader kallt i morse, som mest, alltså kallare än i går morse.

Det har varit kallt hela dagen, men inte mycket sol idag. Mitt på dagen var det dimma över sjön, så tät att inga holmar var synliga.

Just nu är det 24 grader kallt och jag tror inte att det är några gluggar i molntäcket.

Jag ser inga när jag står ute på bron och söker efter luckor.

Jag har haft det varmt och skönt i alla fall, inomhus. Jag var ut mitt på dagen och hämtade ved och det enda jag frös om var fingrarna, men det har jag alltid gjort om jag varit ute på vintern.

Och det inbillar jag mig att det är sviter efter skidåkningsturerna till Backsvedjan en vinter när jag gick på skolan i Bellvik.

Vi hade en ung fröken som hade Backsvedjan som mål hela vintern. Vi skulle alltid åka skidor till skolan i Backsvedjan på våra friluftsdagar. Vi åkte från skolan och längs efter sjön och det var ganska långa turer för så små barn, jag tror att jag gick i tredje klass.

Särskilt när det var så kallt som det var den här dagen som jag minns så väl än idag, jag frös om händer och fötter nånting våldsamt. Det gjorde säkert de andra också, men jag hade det nog med mina förfrusna fötter och händer så jag lade inte märke till de andra. 

När jag äntligen kom hem fick mamma hjälpa mig av med skorna och ytterkläderna, händerna var som isklumpar, jag dugde inte till att öppna knapparna och inte knyta upp pjäxorna.

Mamma lade in extra ved i spisen så det blev full fart och så la hon två vedträd på gallret utanför ugnsluckan, Så blev jag beordrad att lägga fötterna på vedträden sedan hon dragit på mig nya ullstrumpor på fötterna och jag minns än hur det värkte i fötterna när värmen kom tillbaka. 

Jag vet inte om det var rätt metod, men det var mammas i alla fall.

Jag tror inte att det skulle gått nu om det varit en lärare i dag som så oförståndigt drog iväg med hela skolan så lång väg och jag är säker på att det var 20 grader kallt.

Hela kruxet var nog, att det var fröken som ville hälsa på den unga fröken som de hade i Backsvedjan.

Den enda jag minns av barnen i Backsvedjan var lustigt nog Maja Björn, varför just henne vet jag inte. Hon gjorde tydligen intryck på mig. Jag berättade det för hennes son som var på Näsudden på midsommarafton. Han sa då att han skulle ta henne med och komma och hälsa på en dag. Nu hörde jag för ett par veckor sedan att hon gått bort, så hon hann aldrig hälsa på.

Den här händelsen har jag skyllt på, att jag alltid efter det har frusit om mina händer och fötter hur mycket jag än har haft på dem i form av sockar, vantar och handskar.

Nu skulle jag inte åka skidor till Backsvedjan för allt smör i Småland, för just nu är det 25 grader kallt när jag tittar på termometern i fönstret bredvid mig.

Dagens namn är: Hanna och Hanneli, grattis till er som heter så!

Bland andra mitt barnbarn Lovisa har det namnet, ett av sina namn! Grattis!

Min mamma hette Hanna. Det har berättats för mig, att den våren mamma föddes, den 22 maj 1909, var det så kallt att sjön var bärbar för häst och vagn. Min morfar hade kört häst på sjön härifrån till Rörström och mött upp barnmorskan där, hon kanske tagit sig till Rörström på annat sätt.

Ha en riktigt bra tisdagkväll och trettondagafton, vi ses!

Det året som jag "firade" jul och nyår på Lycksele lasarett fick jag komma hem på trettondagsafton. Vilken lycka att komma hem!