En del vackra dagar att vänta framöver, förmodar jag

Den underbara månen är på plats! Helrund i kväll och ostörd från hinder på himmlavalvet.

I morse var det hela 10 grader kallt och det är verkligen njutbart med lite vinterkänsla, när det ska vara vinter.

Under natten såg det ut nästan som dagsljus ute på grund av månskenet. Jag kan stå och titta i fönstret hur länge som helst sedan jag släckt alla lampor på natten. Det är nästan så jag får rysningar över hela kroppen där jag står i fönstret och spanar. Det råder en stilla ro i de nattliga timmarna och glittret på snön är så oändligt vackert bland de mörka skuggorna i månens sken. Och mängder med stjärnor tävlar med månen om att lysa upp himlen. Oändligt vackert!

Jag vet inte vad månen gör med mig, men jag har alltid tyckt ända sedan jag var barn att den är något mer än märkvärdigt med månsken, näst intill andäktigt.

Solen visade sig under förmiddan och det var riktigt härligt med lite blå himmel.

Just nu är det 7 grader kallt, hoppas det fortsätter.

Solsken och grant väder!

Det har blivit en del telefonprat i dag också.

Ja, jag kan ju inte gå här och prata för mig själv och när jag blir pratsugen utser jag ett offer och det blev Gunnel i dag också, oftats hamnar jag där. Henne känner jag så väl så det behövs ingen närmare presentation heller, det är bara klicka Gunnel och köra igång samtalet utan krusiduller.

Jag ringde även Mary i dag, det är inte lika vanligt.  Trots allt var hon vid gott mod, hon är inte den som brukat klaga, men nu är det väl ändå lite mycket, kan jag tycka. Jag hoppas det vänder snart och stundar bättre dagar. Livet är inte alltid en dans på rosor, för någon av oss och det gäller att inte ge tappt. Och det gör nog inte Mary!

I dag har bränderna, blåsten och hettan i Australien tagit ny fart och det brinner ännu värre där nu. Arma människor som måste klara något så fruktansvärt. Och alla djuren som hela tiden måste fly från att brinna upp och brinner upp ändå.

Vid första svängen när flygolyckan i Iran blev en nyhet skrev jag här, att det verkade lite mystiskt och nu är det väldiga spekulationer om hur det hela gått till.

Jag var nog inte helt fel ute kanske, utredningarna kommer att visa vad som hänt egentligen. Men Iran svär sig fria från att planet blivit nerskjutet av dem.

Det skulle ju vara bra om det inte var så, fast jag inbillar mig i så fall att det var oavsiktligt.

Dagens namn är: Sigurd och Sigbritt, grattis till er som heter så!

Det har funnits en med namnet Sigurd Wiklund i Bellvik, men han drog nog sina färde härifrån så tidigt att jag aldrig har sett honom. När jag slår upp Bellviksboken ser jag att han mönstrade på en båt och jobbade som sjöman fram till sin pension. 

De upplysningarna fick jag av en systerson till Sigurd och nu är även han borta från sin vandring på jorden, sedan i höstas.

Ha en bra fortsättning på fredagens kväll, vi ses och hej då!