Ja, det är samma vyer men mera snö!

Hej igen!

Ny snö i morse igen, omkring 1 dm till, nära nog kramsnö så den var tung.

Men då behöver man ju inte gruva sig för blåst, då ligger den stilla ändå.

Någon blåst har det heller inte varit under dagen, men snöfall dag som natt.

Jag har inte hunnit så mycket mer än snöskottningen idag för jag var tvungen skotta mig spår till vedboden, ladugården och det nedre huset. Snöröjaren kom inte förrän på eftermiddan och det blev för länge att vänta på.

Jag delade det på två omgångar för det var tung snö och inte så lätt att kasta upp på drivan.

Men nu är allt uppskottat och bra igen, tack vare Anders insats och tänk om det kunde få vara uppehåll nu. Men enligt YR så kommer det fortsätta, usch!

Just nu är det 1,3 minusgrader och nu vräker snön ner igen, stora lapphandskar.

Bra mycket mera styrka i den än i mina armar!

Med snöspaden i näven idag kom jag att tänka på Hjalmars "slogan" när han var barn, Hjalmar var en av min fars bröder.

Farmor berättade att när han var lill-liten och skulle äta gröt brukade han "brösta" upp sig och så sa han:

"Äta gröt´n och bli stor och tjock och fet!"

Då kanske han var 4-5 år gammal och längtade efter att bli stor.

Men det var liten risk att barn blev feta på den tiden, början av 1900-talet, de fick börja jobba redan som barn.

Min far och Hjalmar fick börja arbeta i skogen med farfar redan när de var i 10-11 årsålder, det fanns inget stillasittande med tv-spel och mobiler på den tiden. Deras kroppar blev byggda med muskler i tidig ålder och inte fettvalkar, som är ganska så vanligt idag.

Varje sommar när Hjalmar med familj var hemma på semester brukade pappa och han sitta och påminna sig hur allt hade varit förr. Jag satt gärna och lyssnade på deras minnen från förr och det måste jag säga att bitterheten lyste i genom hela tiden. Farfar ställde stora krav på dem fast de var bara barn.

Farfar hade gått med på att bli borgenär för en granne i Arksjö när de bodde där, men den här gubben skötte inte sina betalningar utan farfar åkte på att betala hela skulden som borgenär. Och till det tog han sina båda söner som hjälp, det som de jobbade för i skogen fick de lämna till farfar för att hjälpa honom att betala skulden som grannen slarvade med.

Det grämde pappa och Hjalmar, inte så att de var ovänner med sin far för det, men liiite bitter ändå, och de pratade av sig sin bitterhet när de träffades.

Ja, det var nog många barn på den tiden som fick lära sig att arbeta tidigt, det var nog det vanligaste i alla familjer. Det gick nog i "arv" i generationer förr, det var ingen dans på rosor för någon då!

Snön hänger i stora sjok på trädens grenar, det är ett vackert landskap jag ser, men det räcker nu!  

Dagens namn är: Gunnar och Gunder, grattis till er!

Det har funnits en med det namnet i Bellvik, Gunnar Andersson, som var son till "Mor Segre".

Det finns en i dag med det namnet, det är min bror Nils Gunnar.

Alla andra säger Gunnar, men jag är envis och säger hans dubbelnamn, som var mammas mening när han döptes att det skulle vara så.

Ha en fortsatt bra måndagkväll, vi ses!

En orre ser sig omkring...

Hej då!