Solens strålar förgyller allt i dess väg dagen före julaftonen, till glädje för oss alla som har förmånen att få se det!

Det var 25 grader kallt i morse, tur att det inte snöade, tycker jag!

Det har varit lite mindre kallt under dagen, men solen har strålat och snön har glittrat. Ett riktigt vackert vinterlandskap har jag haft runt om mig!

Det är ju så man helst vill att julen ska se ut vädermässigt, men det är inte alla gånger det varit så de senaste åren.

Jag påminner mig hur julaftonen för 16 år sedan såg ut.

Vi skulle fira den i Knackaitorpet den gången och när vi åkte dit så spöregnade det som om himlen var öppen och det var blank och blöt is på vägen dit.

Det var den hösten som jag opererat bort min hjärntumör och hade rakat huvud och jag kommer ihåg när jag gick uppför bron i Knackaitorpet och hur det plaskade av stora regndroppar på min kala skalle. Det hade jag aldrig varit med om tidigare.

Just nu är det 8,9 grader kallt och syrenbuskarna framför gårdslyktan glittrar som strassmycken.

Men idag har det inte regnat, tack och lov!

I morse ringde Dan Gustafsson och önskade mig en god jul, han är säker.

Det har han alltid gjort sedan vi lärde känna varandra och det skedde när han hade fått veta att jag skrivit Bellviksbokan. Han tog kontakt med mig och beställde en bok, hans mormor härstammade nämligen från Bellvik.

Sedan har han uppmärksammat mig i alla möjliga sammanhang, när jag fyllt jämna år, när jag legat på lasarett och hälsat många gånger under somrarna, med olika av sina familjemedlemmar, även den här sommaren.

Han är helt enkelt otrolig, en sann vän!

På eftermiddan idag kom Jan Peter och Ann Cathrine med en vacker julblomma. Men de hade för bråttom för att jag skulle få bjuda på julfika, de hade varor i bilen i kylan och måste hem med dem.

Ett julminne jag har är, att Gunnel och Björn kom alltid hit i julveckan när de varit på graven och Gunnel tänt ljus hos mamma, pappa och

Anna Greta.

Efter det kom de hit och jag bjöd på julfika med alla julkakor som jag bakat.

Då tittade Gunnel på bordet som stod färdigdukat och sa: "Och allt det där tror du att vi ska äta av?!"

Men medan vi pratade och påminde oss våra barndoms jular m m, så hade hon tagit av alla nio sorterna, utan att märka att de slunkit ner. 

För övrigt så har jag griljerat min skinka och ska göra mig en tunnbrödsmacka med julskinka på nu, som vi alltid gjorde kvällen före julafton när skinkan kallnat. Det var gott med den nygriljerade skinkan på det mjuka tunnbrödet, tyckte vi båda.

      Tider som flytt och aldrig kommer åter!

Men nu måste jag göra det ensam, tyvärr. Tidens gång...

Jag har också gjort ett julgodis i dag som jag gjort i många många år, lätt att göra och gott.

Min syster Gunnel gick i samma klass i Bellviks skola som Inga Lill Wallin, som hade gjort det här godiset en gång när Gunnel hälsade på henne. Hon skrev upp receptet och vi gjorde det när hon kom hem. Och sedan har det hängt med.

Dagens namn är: Adam, grattis till alla med det namnet!

Hur vanligt är det namnet numera undrar jag?

Ha en trevlig "kvällen före julaftonen" och vakna glad och lycklig på julaftons morgonen, det önskar jag alla som läser mina rader här!

Vi ses!

Jag hade främmande i morse också, i gryningen. Men de hade ingen julblomma med sig...

Hej då!